skötbordet.
Idag har jag varit på Ikea med mamma! Fast det var väl egentligen mamma som var med mig, men inte så att jag precis tvingade henne. Det är ju alltid trevligt på Ikea och idag åt vi deras brunch innan vi började kika. Jag åt allt från våffelhjärta med nutella till inlagd sill. Gott!
Mitt huvudsyfte med Ikea var att köpa ett skötbord som jag bestämt mig för sen länge. Det har lådor vilket jag verkligen ville ha, eftersom vi inte har så mycket annat plats för bebiskläder och sånt. Så Sundvik blev det!
Jag längtar efter att få skruva ihop det och fylla lådorna, men jag ska vänta lite till tror jag.
Förutom skötbordet köpte jag en del annat småkrafs, mer eller mindre nödvändigt. Vi var klara ganska tidigt på Ikea, så därför åkte vi en sväng till Allum och gick i några affärer samt åt lunch.
Trevlig dag! Nästa vecka åker M och jag till Ullared och då ska jag kpa det allra sista som behövs. Typ badbalja. Sen vill jag vara klar ovh bara fixa iordning allt här hemma!
moseskorg.
Den här moseskorgen letade jag fram från mormors garage där den har stått sen hon flyttade dit. Och tidigare stod den i ganska många år i källaren i mormor och morfars hus. Min mamma har sovit i den, jag har sovit i den och jag tänker mig att min bebis också kommer sova i den lite grann (hoppas!). Korgen går att lyfta av från ställningen vilket verkar himla praktiskt, tänker att detta var en tidig föregångare till nutidens babynest.
Korgen var både hel och ren efter flera år i källare och garage, men en ny madrass fick jag fixa och sy en ny klädsel. Madrassen klippte jag till av två stolsdynor och klädseln sydde jag av ett gammalt lakan, allt köpt på loppis. Eftersom det är sådär med mina syfärdigheter ville jag inte lägga ner så mycket pengar på fint tyg, men jag tycker det blev fint iallafall! Jag är så duktig så!
Så om inte bebisen gillar att sova i den (eller alls. . . .) så tycker jag den är tillräckligt tjusig för att ha som prydnad. Då kan alla virkade filtar och figurer få bå där!
en havandes klädsel.
Ibland glömmer jag bort att jag har en tjock mage och att den innehåller en bebis. Kanske för att magen inte är såå stor att den liksom stör mig. Det är inte så mycket som stör mig med graviditeten just nu, förutom svimningskänsla när jag böjer mig ner för att ta på skorna och ont i höfterna när jag sitter och ligger.
Men en mage har jag och ibland måste jag stanna framför spegeln och kråma mig! Igår köpte jag en randig tröja, för visst kan man inte ha varit havande utan att ha burit en randig tröja - the gravidplagg liksom! Mjuk och skön är den också.
Men annars trivs jag bäst klädd så här, i en blommig klänning. Den sitter inte åt alls och så är det väldigt praktiskt med småmönstat när man har en mage som sticker ut i världen, för den har en viss benägenhet att få matspill på sig. . .
Tygblöjor.
Åh vad jag blev glad när posten kom med tygblöjorna jag köpt! Så fina! Jag tror inte engångsblöjor är så fina och det blir säääääkert mycket skojigare att byta blöja på bebisen med dessa. Vilken färg kommer min bebis passa bäst i tro? Jag hoppas rosa förstås.
Min plan är att köra tygblöjor när jag är hemma. Blöjorna ska passa bebisar från 4 kg, så jag får se när jag tycker att dom passar. Kanske inte med en gång, så då kör jag vanliga engångs. Det kanske jag även gör på natten om jag tycker det är smidigare.
Jag tänker att om vi sparar några soppåsar och slantar på att använda tygblöjor när jag/vi känner för det, så är det värt det! Dessutom hoppas jag på fler barn i framtiden och då finns tygblöjorna kvar. Eller så kan man sälja dom vidare. Fast om vi inte tycker om dom så är dom tillräckligt fina för att ha som dekoration!
flickiga harar.
För det mesta föreställer jag mig att det är en flicka jag har i magen. Det gör jag antagligen mest för att jag själv är en "flicka" och det är så knäppt att tänka mig att jag skulle ha en pojke inuti mig. Knäppt, liksom!
Men när jag handlar grejer till bebisen försöker jag tänka att jag inte vet vad det är för en person därinne. När jag väl har fått träffa den där minimänniskan tror jag att det plötsligt blir mycket lättare att välja namn och veta vad för slags kläder och mönster jag (okej, vi) vill ha till bebisen.
Så hittills har jag helt enkelt köpt sånt jag tycker är fint i massor av olika färger och mönster. Okej, kanske ganska mycket rosa och marinblått, för det är mina favoritfärger - helst tillsammans! När jag har visat M kläderna har reaktionerna varit olika. Han har varit ganska konservativ/gammalmodig/tråkig när det kommer till bebiskläder och har sagt saker som "den där kan väl inte en kille/tjej ha". Jag säger såklart jojomensan men jag har blivit väldigt road över vad han anser vara pojkigt och flickigt. Fast han har haft mer åsikter om vad killar inte kan ha på sig, det är väl så i samhället överlag att killar har mer regler där. Iallafall, ett par gråa tights gick inte pga en liten spetskant längst ner. Dom rosa mjukisbyxorna var faktiskt mer accepterade! Det förvånade mig lite.
Mest förvånad, och lite upprörd, blev jag idag när jag visade M en pyjamas jag köpt på maxi och han återigen sa: den där kan ju inte en kille ha! Turkos, vitt och grått. Vad var flickigt med det undrade jag? Nej, men harar. . . Tydligen är harar omanligt! Det var det skojigaste jag hört!
nygamla bebiskläder.
Tidigare i veckan var jag med mamma och Stina i Borås för en shoppingdag. Åh vad kul, vet inte när jag gjorde det sist. Dom senaste åren har det mest blivit snabba shoppingrundor i lilla Alingsås, så det kändes skojigt att komma iväg på riktigt! Dessutom har jag knappt varit i Borås sen jag tog examen.
Och i Borås finns det riktiga skojiga secondhand-affärer, till exempel Emmaus och Myrorna. Där köpte jag bebiskläder! Det är egentligen väldigt onödigt att köpa splitternya bebiskläder. Det är dyrt och begagnade kläder känns så himla mjuka och gosiga i jämförelse. Men det är ju roligt att köpa nytt också såklart.
Det bästa är att det verkart finnas väldigt gott om rosa begagnade kläder, hurra!
en styck barnstol.
Ibland har man tur här i livet! Vilken fröjd och glädje när mamma sa att jag kunde få mina småsyskons gamla Tripp Trapp-stol! Jag hade inget minne alls av att dom har haft en sån, och dessutom är min mor väldigt bra på att rensa undan gamla grejer som inte används, så det var verkligen en trevlig överraskning att precis en sån stol fanns på garagevinden. Det sparar vi några slantar på! Och så är det roligt att ärva grejer såklart.
Och extra bra är det med en gratis stol eftersom jag har tänkt köpa till en sån här till själva stolen. . . Jag inbillar mig att det blir jättebra att kunna ha bebisen bredvid oss vid matbordet och när jag lagar mat. Istället för på golvet liksom. För jag kommer förstås få en bebis som alltid är nöjd när jag ska laga mat eller äta, så det blir perfekt med den här bebissitsen! Tack till mamma som sparade stolen! :)
en mage vecka 31.
I Stinas rum nummer två (ja, när man är yngst och alla systrar flyttat hemifrån får man två rum) finns massor av speglar så då kunde jag passa på att kolla in min mage från alla vinklar. Det var skojigt! Än så länge är min mage ganska lagom stor/liten och inte så jobbig att bära på. Åtminstone inte när jag står rakt upp och ner på golvet. . .
Det var intressant att se hur jag ser ut bakifrån, för när jag går i korridoren på jobbet så känner jag mig bred som en mindre elefanthona eller som en dräktig get där magen sticker ut en halvmter åt varje håll. Men det är ju inte så farligt uppenbarligen! Jag är väl lite bred åt det hållet i vanliga fall också antar jag . . .
rosa filt!
En till filt är färdig till min samling! Babyfiltar kan vara det skojigaste att virka, det är lagom enkelt, går snabbt och funkar framför teven utan problem.
Jag har längtat efter att göra en väldigt rosa filt, så nu gjorde jag äntligen det. Den blev så fin så! Synd att jag aldrig i livet orkar göra en i vuxenstorlek. . .
bebiskläderna.
Från att inte ha köpt ett enda bebisplagg till att ha alldeles tillräckligt gick det ganska snabbt! Jag gick väldigt metodiskt tillväga, jag har kollat runt litegrann i nästan varje affär i Alingsås som säljer barnkläder och köpt något plagg i varje. Jag har köpt kläder som jag tycker är fina och som är ganska enkla och (enligt mig) neutrala. Jag vet ju inte än vad våran bebis kommer passa i för sorts kläder och färger, så än så länge går jag helt efter min egen smak! Stora tryck går bort, jag vill varken ha traktorer, apor eller "sweet little princess" än så länge. Jag kanske ändrar mig sen och tycker det är snyggt. Mina favoritfärger är rosa, marinblått och vitt så det får min bebis snällt sätta på sig.
Magnus tyckte det mesta var fint, även om han är liiite mer konservativ om vad som passar för flickor respektive pojkar. Till min förvåning tyckte han den rosavit-randiga bodyn var jättefin och höll med om att en pojke kunde bära den utan att skämmas. Bodyn med gråa blommor och några små spetskanter var däremot mer tveksamt. . . Konstigt det där vad som upplevs flickigt och pojkigt. Men så länge M själv inte går i klädaffärer och handlar får han acceptera mina åsikter! He he he.
Det är verkligen jättesvårt att veta hur mycket kläder som behövs. Jag har iallafall bara köpt några plagg i stl 50 (helt vita bodys) och resten i stl 56, jag känner liksom på mig att våran bebis snabbt kommer bli tjock. Jag tiallafall inte att jag behöver köpa mer i nyföddstorlek, förutom några pyjamasar. Det har jag hört behövs några stycken. . .
svullen?
Jag känner inte av några svullna ben och fötter än - men det syns! Jag får klädsamma strump-märken cirka fem minuter efter påklädning. Och ni skulle se hur snyggt det är när jag haft på mig mina jogging(numera gå-)tights!
På jobbet har jag börjat använda stödstrumpor, men det kliar så mycket att aldrig i livet har jag på mig dom hemma. Nejvars, då lägger jag hellre upp fötterna på en pall!
whose baby?
Det är inte alltid lätt att hänga med i livets svängar. Jag scrollade precis genom mina senaste blogginlägg och förstå min förvåning (och chock) när jag plötsligt fick syn på en ultraljudsbild av en bebis i min blogg! Varför i hela fridens namn har jag en ultraljudsbebis i min blogg??
Det tog säkert en sekund innan jag kom ihåg att jag har en bebis i min mage och det är den som syns i bild. Jovars, det är ju väldigt knäppt, så jag förstår att jag inte hängde med.
Dom senaste dagarna har dock magen växt en hel del, så nu kanske jag oftare blir påmind om att jag ska ha en bebis. Hoppas det, fr ju mer jag tänker på det desto konstigare är det!
någon växer.
Idag var vi på ultraljud, och det gick bra! Bra är lika med att det fanns en bebis därinne, hjärtat slog och allt annat man kunde se på bebisen var precis som det skulle. Jag var faktiskt lite nervös innan, det verkar liksom för otroligt att det är en bebis i min mage. Knäppt!
Bebisen hade växt en hel del sen förra gången, skåda:
vecka 19
vecka 13.
I väntrummet satt en tjej som var gravid i vecka 40. Hon såg oförskämt pigg ut, men ändå. Hon pratade med en annan, och så hörde jag henne säga att efter vecka 20 hade tiden bara sprungit iväg. Om två dagar är jag i vecka 20 och så här efteråt tyckte jag tiden hit och gått fort. Så ack hjälp, kommer tiden gå ännu fortare nu?
Då måste jag nog börja städa här hemma!
drömma framåt i tiden.
Idag är det precis fem månader kvar tills bebisen kommer (om den vill komma på rätt dag förstås) och alltså tre månader tills jag får gå hem från jobbet.
Jag längtar efter båda händelserna förstås, men eftersom tre månader kommer fortare än fem månader så fokuserar jag på det. Jag föreställer mig att det kommer bli så himla skönt att få vara hemma! Men det vet jag förstås inte, det beror väl på hur man mår antar jag. Men om jag mår bra kommer jag nog ha jättekul! Sova ut varje morgon och göra skojiga saker. Hänga i Ornunga och köpa alla roliga bebisgrejer.
Nejvars, jag är inte det minsta sugen på att jobba långhelg in this moment. Just nu är det så slitsamt på jobbet dessutom. Åh, jag bara drömmer mig framåt i tiden.
Kissnödig.
Jag har väntat på detta, och nu har det skett.
Jag är kissnödig hela tiden. Det är såklart drygt, men en krämpa jag absolut kan stå ut med. Jag saknar dock att bo i skogen, det vore så praktiskt nu när jag inte klarar av att gå en hel promenad utan att kissa. . .
Jag har jobbat i helgen, och efter det är jag dödligt trött och utsliten. Sen klockan halv sex har jag suttit här i fåtöljen. Här har jag virkat, ätit knäckebröd, sovit, sett på Downtown Abbey, ätit godis. . . Jag, jag har inte precis någon anledning att gå upp härifrån. Jag kan göra allt här. Förutom kissa, då måste jag resa mig.
Imorgon är jag tack och lov ledig. Då ska jag åka och klippa mig, hurra! Och kika i affärerna, om jag orkar. Jag kan ju inte bara bo här i fåtöljen. . .
spy en dag i taget
Jag. Är. Så. Trött. På. Att. Spy.
Seriöst, jag köper symptom/krämpor som trötthet, humörsvängningar, halsbränna, foglossning och växande mage MEN jag köper inte att man ska spy varje dag i flera månader! Det finns liksom inget logiskt med det, varför? Vad är poängen och meningen? Att klaga över krämpor när man är på smällen och lycklig är säkert förbjudet, men kom igen, spyor måste man väl få gnälla på?
Jag trodde spyorna skulle gå över när jag slutade jobba natt, men icke. Dom fortsätter. Morgon och kväll, ibland mitt på dagen också. Det har brustit blodkärl i mitt ansikte, så våldsamt spyr jag. Jag spyr på jobbet, på promenaden och när jag parkerar bilen.
Det enda sättet att överleva detta är att ta en dag i taget. Om jag hade vetat i vecka sju att jag fortfarande skulle spy tio veckor senare hade jag nog brutit ihop. Om jag skulle få veta nu att jag kommer spy om tio veckor också så skulle jag definitivt bryta ihop. . . Så, jag lever och spyr en dag i taget. Imorgon kan vara en bättre dag!
Mrs. Oleson.
Dom senaste veckorna/månaderna i samband med trötthet på grund av nattjobb och graviditet har jag tittat en hel del på Lilla Huset på Prärien. Precis lagom lättsamt och tryggt välbekant och går dessutom bra att somna till om man vill det.
Här är iallafall tre anledningar till att jag är tacksam för att Mrs. Oleson inte är blivande mormor och den jag skulle avslöja en graviditet för. . .
små mössor.
Inte kommer min aprilbebis frysa om öronen inte! Med tankte på alla mössor jag redan virkat så kan det till och med få bli en kall och regnig sommar 2016. Jag tror inte ens att det här är sista mössorna jag virkar. . . För det finns ju massor av fina möss-mönster! Och tänk allt annat man kan virka till bebisar! Det är tur att jag har så mycket att virka och förbereda, annars hade april känts väldigt långt borta.
