Snart har Tage varit ett år i en månad! Jag tycker det är ganska skönt att cibhar passerat ettårsdagen, när man räknar barnets ålder i veckor och månader får man ju lite ångest över hur tiden går. . . Men nu har jag helt slutat tänka på hur tiden går (iallafall när det gäller månader), nu flyter livet mest på liksom. Att ha en liten bebis är ju speciellt, allt förändras hela tiden och det är så många grejer att hålla koll på och som man borde njuta av. Nej, det är skönt att ha en stor ettåring och bara vara.

 

Tage härjar runt och har det bra! Han leker och grejar väldigt bra för sig själv, så länge jag inte sitter ner inom synhåll förstås. Häromdagen gick han sina två första steg och han kan stå en stund utan att hålla i sig. Precis som storasyster verkar han inte ha så bråttom att börja gå. Men jag tycker det blir skönt när han får stadigt och kan börja vara med mer utomhus, då kommer han bli nöjd!

 

Peppar peppar, men han har sovit några hela nätter det senaste! Åh den känslan. Men oftast vaknar han en gång, och kanske några gånger på kvällen också. Men han somnar oftast lätt på kvällen, i famnen och sen ner i sängen. 

På dagen sover han en eller två gånger beroende på vad vi gör. Egentligen skulle han sova efter lunch, men jag vill ju helst att han ska sova lite dom timmarna jag är själv hemma när Gerda är på förskolan hehe. Så jag tänker det får bli lite olika olika dagar. 

 

Aptiten är fortfarande strålande, all mat går mer, men favoriten är ju fortfarande banan plus allt jag stoppar i min mun. Japp, som är sant barn-nummer-två så har han fått smaka en del kakor och bullar.  . . Iallafall, närmare 13 kilo vägen han, lilla goseklumpen! 

 

Han är absolut väldigt gosig, pussar och kramar får man ofta! Och vad han kan, om man ger honom kammen så börjar han kamma sig och idag sätt han nästan 10 minuter och försökte få på sig Gerdas stövel! Gullegull så rar. Han vinkar gärna och förutom mamma säger han Hej och Hejdå! 

 

Men han är såklart ganska jobbig ibland också. Typ när han biter mig när han ammat färdigt, drar mig i håret, vet var ner överallt när han äter, river i kylskåpet och blir allmänt gnällig när jag sitter ner nånstans. Sånt är det! 

 

Just nu tycker jag det är himla kul att sy! Så det blev ett lapptäcke som fick hamna i Tages säng. Det blev lite konstig storlek eftersom jag gjorde på känn och inte efter några exakta mått, det tycker jag är tråkigt. Men det är visst ganska viktigt att möta noga när man ska sy lapptäcken . . . Det vet jag nog nu! Men det har inte avskräckt mig, jag har köpt massa mer tyg så snart blir det nog ett till, till Gerdas rum kanske!