Gissa vad jag har skaffat den här kistan till?

 

 

När man har skaffat sig en sommarstuga måste man såklart piffa upp den! Det riktigt kliar i mina fingrar när jag ser alla tomma ytor och väggar. Dock kommer vi ju få lägga massor av pengar på vårat hus vi ska bygga, så särkskilt många ören kan vi inte spendera på stugan såklart. Men man kommer långt med loppis och andra grejer man har i skåpet. I dag piffade jag till det med trasmattor jag hade liggande, ett par konstgjorda blommor, några vykort - och virkat såklart! Det gjorde skillnad tycker jag! Nu längtar jag efter att mina gardiner ska bli klara . . .Och det kanske tar ett tag eftersom det är jag själv som gör dom. 

 

 

 

 

I samband med att vi ska bygga hus har vi blivit med sommarstuga. Från början ansökte vi om att få riva sommarstugan och bygga ett nytt hus på platsen, men kommunen ville hemskt gärna att stugan skulle få stå kvar (pga av något kulturellt värde) sådärflr kommer vi få bygga huset på tomten bakom sommarstugan! Stugan själv är för skruttig för att renovera och dessutom får vi inte göra vad som helst med den pga det där kulturella. . . Det betyder alltså att jag (vi) kommer ha både hus och sommarstuga på tomten! 

 

Så här ser våran stuga ut:

 

 

Det är ingen idé att deppa över regn och trist väder! Det är bara att njuta av det! Det gör jag genom att ta på mig regnjacka och gå en promenad i regnet - och sen komma in igen och njuta av att vara inomhus! Inomhus kan man göra trevliga saker som att virka, läsa, titta på Saltkråkan på svtplay, baka chokladbollar. . . Och så vidare! Man kan även göra mindre roliga saker som att damma, städa kylskåpet och rensa i byrålådor. Visst är det roligare när solen skiner, men det skulle nog kunna vara regn i 14 dagar till utan att jag skulle behöva ha tråkigt. Egentligen. 

 

Dessutom blir mitt hår gulligt lockigt när det regnar! Tänk att få en ny frisyr bara tack vare vädret, himla billigt och skonsamt för håret. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åh vad mycket smultron det växer vid mormors farstu! Där hängde jag och Kalle en lång stund och proppade i oss, mycket gott och somrigt.

 

Något annat som växer är ju Kalle själv. Usch, jag känner mig så gammal, jag minns ju precis hur det var när Kalle var liten. Han var så söt och hade blonda lockar och många tanter trodde att Kalle var en flicka eftersom vi inte ville klippa honom. Åh, han var en sån gosig lillebror! Han är väl iförsig gosig nu med och en trevlig ung karl,  men inte får han plats i mitt knä längre och särskilt puss- och kramvänlig är han ju inte heller. . . Åtminstone inte för en storasyster!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag fick faktiskt med mig Stina på en springtur ikväll. Det var trevligt! Framförallt var det trevligt för att Stina mest hängt i soffan hela sommaren och därför höll på att dö och spy när vi kommit lite mer än halvvägs på rundan. Synd om henne, men jag fick känna mig duktig som orkade! Om jag hade sprungit med någon annan familjemedlem hade jag säkert känt annorlunda. . . Så man ska omge sig av människor som stärker en, tack Stina!

 

Nu firar vi en lyckad springtur med en familjepizza, gott!

 

 

 

Det är ungefär höstväder ute och det borde ju suga såhär på semestern. Men det gör mig faktiskt inte så mycket, för jag har världens virk-humör och sitter gärna inne och virkar om kvällarna. Jag har några projekt på gång och ännu fler som jag vill sätta igång med. Men jag har tyvärr bara ett par händer. 

 

Imorgon far jag till Ornunga och tar såklart med mig virkningen. 

Den här första semesterdagen har varit väldans bra. Jag tog sovmorgon och åt jordgubbar till frukost och läste tidning. När jag stog och diskade frukostdisken och funderade som bäst på om jag skulle fira semestern med att börja baka, tvätta alla gardiner eller rensa i garderoben, kom M och gav mig en överraskning. Han hade glömt att säga att han bjudit hem några fotbollsgubbar på fika/möte och att dom skulle komma inom en timme. Så adjöss vackra tankar om bakning, tvättning och rensning, för här blev det att ta itu med gammal hederlig städning istället. M brydde sig inte så värst, men jag vill inte att hemmet ska se bedrövligt ut även om det bara är fotbollsgubbar som kommer. Så det blev en akutstädning. Sen kände jag absolut inte för att fira första semesterdagen med att vara social och trevlig mot främmande människor (det är jag ju på jobbet resten av veckorna av året), så jag ringde och bad Ms mor att låta mig fly hem till henne en stund. Det fick jag, hurra!

 

Så den första semesterdagen började inte precis som jag tänkte mig. Men istället satt jag i solen på en altan med sjöutsikt och fick fika av Ms mamma, och egentligen är väl kaffe och sol en bättre början på semester än vad tvätta gardiner är . . . Egentligen! Dessutom så hade jag hela eftermiddagen på mig att tvätta och städa garderoben, så allting slutade lyckligt och rent.

  

Mina känslor och ansiktsutryck har varit lite upp och ner dom senaste dagarna. Se här:

 

Efter en allmänt pissig skitdag igår behövde jag en helt annan slags dag idag! Vilken tur att jag redan hade planer, annars hade jag kanske blivit gråhårig av vad-ska-jag-hitta-på-ångest. Men jag hade planerat att bjuda min vän Hannah på födelsedagslunch i stan, så jag drog på mig en fin klänning som uppmuntran och sen bar det iväg - efter att jag hetsdammsugit huset först.  Jag stannade i stan större delen av dagen, för det blev både lunch och fika och dessutom en del shopping. Det kändes bra! 

 

 

Något som känns lika bra är min nya träningsbehå. Halleluja-moment, här har mina tuttar flyttat in! 

I helgen jobbade jag natt mellan lördag och söndag. Det var min första natt nånsin, då det var lite spännande att se hur det skulle gå arr hålla mig vaken! Jag som gärna sover 23-07, det är ju helt fel för mig att vara uppe på natten. Men det gick faktiskt ganska bra! Enligt mina mer erfarna nattkollegor så var det en väldigt lugn natt och dom stönade över att tiden gick så långsamt. Jag tyckte tiden gick ganska snabbt, men det var nog mest för att jag min hjärna var i någon slags dvala eller något. Dessutom satt jag och gottade mig ut hur mycket betalt jag fick för mitt extra nattpass samtidigt som jag virkade många, många varv på mitt nya virkprojekt. En lönsam natt på flera sätt alltså! Dock klarade jag inte av att sitta still för länge, för då blev sömnigheten outhärdligt, så jag hittade på lite saker att göra då och då. En patient med dålig mage hjälpte till att hålla mig vaken och uppvärmd i musklerna!

 

Men visst var det underbart när klockan blev kvart i sju och dagpersonalen (vanligtvis jag) kom och jag fick gå hem och sova. Ack, så underbart! 

Fortfarande känner jag mig seg och trött och skulle helst vilja sova lite till, men der blir det inget med för jag ska jobba kväll idag. Och imorgon. Efter det har jag två dagar ledigt innan långhelg och sen. . . Semester! Hurra!

Igårkväll tog promenaden från sjukhuset till min bil (som jag parkerar en bit bort- motion är nyttigt!) lite längre tid än vanligt. För jag var tvungen att stanna några gånger och beundra sniglar! Jag har bott på landet i hela mitt liv, men jag har aldrig sett sniglar med det här utseendet förut, så jag blev alldeles upphetsad. Först en brontostor snäcka med typ ljusgul hud (?), den var riktigt söt och gullig för att vara snigel. Det var svårt att säga adjö till den. 

 

 

 

 

Idag har det varit varmt igen och jag har kunnat njuta av det, för jag är ledig! Dessutom är jag i Ornunga och njuter därför extra mycket. Inget är som Ornunga på sommaren tycker jag. Fast jag är väl inte så värst berest, så vad vet jag, det finns säkert massor av finare ställen. Men för mig duger det gott att åka på semester hit,  endast fyra mil bort. Och så länge det duger så är det ju billigt och bra!

 

Systrarna och jag har inte orkat med mycket annat än att bada två gånger nere vid sjön och äta jordgubbspaj med glass. Annars har vi bara latat oss, förutom en promenad framåt kvällen.  Imorgon är jag sugen på att åka på loppis borta i skogen. Japp, jag är på stort semesterhumör och bönar och ber att dom här två sista veckorna ska gå snabbt och gärna smärtfritt också. 

Åh jag orkar inte lyssna på folk som tycker blod är äckligt. Visst kan blod vara illavarslande (fint ord!) eller oönskat,  men aldrig äckligt!  Jag tycker faktiskt blod kan vara väldigt tillfredsställande! Åtminstone dom dagar jag jobbar som sjuksköterska. 

 

Som känslan när jag tar blodprov eller ska sätta en nål och jag ser blodet komma. Det känns lika bra varje gång att lyckas , även nu efter två år. Som idag, så skulle jag sätta en nål på en patient som skulle få antibiotika i blodet. När jag kollade efter blodkärl så varken såg eller kändes det lovande. Jag förväntade mig att misslyckas och sa till patienten att "vi får väl göra ett försök och se hur det går..." . Jag mer eller mindre chansade på att det var ett kärl jag kände och stack. . . Och TADAA! Det kom blod! Jag hamnade rätt!  Jag blev faktiskt chockad och patienten också som brukade få häda ut ganska många stick. Visst var det mest tur eller bönhörelse mer än skicklighet, men ändå,  SCREW känslan efter straffar i fotbolls-EM,  en väl satt nål är minst lika viktig för världen som ett mål i en fotbollsmatch! Hurra!