på snigelsafari.
Igårkväll tog promenaden från sjukhuset till min bil (som jag parkerar en bit bort- motion är nyttigt!) lite längre tid än vanligt. För jag var tvungen att stanna några gånger och beundra sniglar! Jag har bott på landet i hela mitt liv, men jag har aldrig sett sniglar med det här utseendet förut, så jag blev alldeles upphetsad. Först en brontostor snäcka med typ ljusgul hud (?), den var riktigt söt och gullig för att vara snigel. Det var svårt att säga adjö till den.
Senare alldeles vid parkkeringen så trampade jag nästan på den här leopardmönstrade sorten. Jag undrar hur sniglar kommit på hur dom ska se ut.
Jag fick lite ont i hjärtat för den här prickiga snigelns skull, för imorse hittade jag den, eller åtminstonde dess tvilling, halvt uppäten av en mördarsnigel. Usch, vilket hemskt kryp! Jag lovar att jag inte stannade upphetsat framför varje mördarsnigel jag såg, nej, för jag tänkte på hur många jag har kastat all världens väg över staketet.
Sådär. Nu ska jag aldrig skriva om sniglar mera :)
Kommentarer
Trackback
