jag vill virka!

Hurra, jag vill virka igen! I lördags var jag på stickcafé i missionskyrkan i Ornunga med min mormor och Gerda, det var såå skojigt! Inget märkvärdigt alls, men fika, tanter och garn är en så vinnande kombination. Jag fick faktiskt lite ny virkinspiration, kanske behövdes bara att jag faktiskt tog upp virknålen. Jag är mycket besviken att det bara är ett stickcafé till i vår, sen dröjer det till hösten. . .
 
Gerda tyckte också det var ganska trevligt på stickcafé, hon visade stort intresse för både garn och sax. Framförallt saxen ja. Sen sa hon dock ifrån väldigt tydligt när hon tröttnat på stickandet och ville gå hem. Så då gjorde vi det! 
 
 
Så nu tittar jag på söndagsfilm och virkar ett kuddfodral. Tror jag det blir.

elefantkärlek.

Just nu är jag lite galen i elefanter ur gullighetssynpunkt. Jag kom på häromdagen att alla mjuka grejer vi köpt till bebisen är elefanter! Och det mesta jag virkat också.
 
Den här lilla elefantflocken har jag virkat (och sytt!) dom senaste dagarna. Vad är det då, förutom elefanter? Vet inte riktigt, men kanske någon slags minisnutte att hålla i handen eller tugga på. Annars är dom helt okej bra på att vara söta!
 
 
 

virkar och väntar.

Den senaste veckan har jag försökt fördriva tiden med att virka roliga grejer! Hittills har det blivit en virkad snuttedjur och en pinglande hänggrej som jag tänkte ha på babyskyddet eller något.
 
Nu vet jag dock inte vad jag ska virka mer. . . 
 
 
 

niomånadersprojekt.

 
 
 
Den här färgglada kudden började jag virka på när vi åkte upp till Dalarna precis i början av augusti. Då hade jag redan ett frö i magen, men det visste jag inte om då. Jag började dock misstänka det redan i slutet av semesterveckan. Iallafall, sen jag virkat klart kudden någon gång i höstas har den blivit liggande i väntan på att jag skulle få ork att sy en innerkudde och stoppa den. Den fick alltså ligga ganska länge och vänta och blev till och med lite bortglömd. 
 
Men häromdagen fick jag syn på den i min garnkorg och bestämde mig bestämt för att ta tag i projektet. Det är skamligt att ett virkprojekt kan ta så lång tid som nästan 9 månader att slutföra (om det inte gäller typ en virkad bordsduk, då är det tillåtet). Jag kände dessutom på mig att om jag ine gjorde klart den nu, så kunde den få ligga kvar där en korgen tills bebisen blir både tio och arton år. Det vore ju lite sorgligt, för det blev en tjusig kudde! 

rosa filt!

En till filt är färdig till min samling! Babyfiltar kan vara det skojigaste att virka, det är lagom enkelt, går snabbt och funkar framför teven utan problem.
 
Jag har längtat efter att göra en väldigt rosa filt, så nu gjorde jag äntligen det. Den blev så fin så! Synd att jag aldrig i livet orkar göra en i vuxenstorlek. . . 
 
 

på virkhumör!

 
 
 
Jag är på bästa virkhumör igen! Dom senaste två veckorna har jag virkat två sköldpaddor (mönster här) och äntligen virkat färdigt filten jag började på i somras. Och så har jag varit i min favoritgarnaffär och handlat garn till en liten kofta och en till filt. Jag älskar att virka små filtar, det är lagom koncentrationskrävande. Sköldpaddorna blev söta, men det är så tråkigt att montera ihop delar. För att inte tala om att fästa trådar, så nästa filt blir inte i rutor utan i ett stycke!
 
Jag har också tänkt virka en mobil till barnvagnen, men jag har varken hittat eller kommit på något trevligt mönster än. Men allt jag behöver är tid att tänka /leta ordentligt. Har jag sagt att jag längar till mitten av februari och ledigheten. . . ?

små mössor.

 
 
 
Inte kommer min aprilbebis frysa om öronen inte! Med tankte på alla mössor jag redan virkat så kan det till och med få bli en kall och regnig sommar 2016. Jag tror inte ens att det här är sista mössorna jag virkar. . . För det finns ju massor av fina möss-mönster! Och tänk allt annat man kan virka till bebisar! Det är tur att jag har så mycket att virka och förbereda, annars hade april känts väldigt långt borta.
 
 

Nystart.

När det gäller virkning har jag varit ganska oinspirerad ett tag. Jag har virkat på flera småprojekt som jag jag inte direkt brinner för, utan mest för att ha något att pyssla med. Och i och med nattjobb har jag varit så himla trött också, så jag har typ inte orkar virka. Tråkigt! 
 
Men nu tänker jag att det ska bli en nystart! Höst och allt, det är ju lika med nystart. Så nu har jag bestämt ett nytt projekt och beställt nytt garn. Åh, det känns som julafton varje gång jag går och väntar på ett garnpaket från posten! 
 
 

när det är höstväder.

Det är ungefär höstväder ute och det borde ju suga såhär på semestern. Men det gör mig faktiskt inte så mycket, för jag har världens virk-humör och sitter gärna inne och virkar om kvällarna. Jag har några projekt på gång och ännu fler som jag vill sätta igång med. Men jag har tyvärr bara ett par händer. 
 
Imorgon far jag till Ornunga och tar såklart med mig virkningen. 

sitter och stör mig.

Jag sitter här och stör mig lite på min nyvirkade matta. Den är klar och den blev fin, men ack, det nya trikågarnet hade en annan nyans än det gamla! Det ser jag minsann, även om det kanske är svårt för andra att se det. . . Det är så tråkigt när det inte blir perfekt! 
 
 
 
 
I eftermiddag efter jobbet har jag inte gjort mycket. Inte tagit vara på dagen det minsta, jag har ätit mat, tittat på ett avsnitt av Dawson's Creek och sen sovit. Jag snoosade så gott att det var en plåga att tvinga mig upp och ut för att motionera. Det känns väldigt onödigt att vara så trött efter en väääldigt lugn dag på jobbet. Men så är det!
 

vårens virkprojekt.

 
 
 
Vårens virkprojekt är klart! Nästan iallfall, det finns säkert några trådar jag glömt att fästa. . .  Men äsch! En rosa pläd var jag tvungen att göra. såklart. Och visst blev den både väldigt rosa och färgglad! Precis lagom stor att ha över benen när maj bjuder på kyliga vindar. . . 
 
Annars har min virkinspiration varit sisådär i vår. Det har inte riktigt funnits energi till kreativitet efter jobbet. Men då är en mormorspläd perfekt att göra, man kan virka en ruta och sen vara nöjd och vila igen. Det finns en perfekt virkning för alla tider!
 

virkad orm.

Jag har virkat en orm. Ormar är sjukt snuskiga i verkligheten, men den här blev väldigt söt och bantillåten! Färgglad och randig med en pingla i svansen. Ja, det är en skallerorm. Den har redan flyttat hem till en liten bebis-Melker som jag hälsade på (och gosade med) häromdagen hos min vän Lisa. Nu när ormisen är borta tror jag att jag måste virka en egen ny att gosa med. . . 
 
 
 

stickcafé!

Stickcafé är något av det skojigaste jag vet. Himla skojigt, speciellt när man slipper sticka och virkar istället. Stickcafét är i missionskyrkan i Ornunga, och där kan man köpa garn och fika. Garn och fika samtidigt, det bästa i världen! 
 
Idag virkade jag på pläden jag håller på med. Den blir riktigt rosa och färgglad, precis som jag ville. Jag fick faktiskt flera komplimanger för den! Nu sörjer jag bara att detta var sista stickcafét för våren,  u dröjer det ända till hösten! Sorg. 
 
 

göra klart.

 Det här är två virkprojekt jag har hållt på med länge, i flera månader. Virkat på mellan andra, roligare virkprojekt. Det roligaste är ju att påbörja ett projekt snarare än att slutföra det. . . Men har det börjats, så ska det slutas! Jag är väl inte miljonär som bara kan slösa på garn på det sättet. Så alltså, till sist blev det en färdig kudde och en färdig minipläd. Fint blev det!
 
 
 
 
 
 
 

Virkat igen.

Virka presenter till bebisar är det allra roligaste (när jag nu ändå är inne på det temat). Det går fort att virka och det blir ofta väldigt gulligt bara för att det är litet! Ikväll var vi i väg på kalas, och iförsig var det mamman som fyllde år och bebisen ligger fortfarande i magen. Men jag tror att mammor kan leva med att få bebiskläder i present! Och så klart en bläckfisk, vilken unge kan leva utan bläckfisk liksom?
 
 
 
 
 

raggsocka?

Vilket långt, smalt bebishuvud tyckte mamma om det här verket. Jag gillar ju att virka barnkläder, så hon trodde det var en mössa. Men det ska det inte bli, det ska bli en raggsocka! Vi får väl se!
 
 

rund matta.

 
 
Min runda trasmatta blev klar till sist! Det var ett himla slit att få den rund och platt. Jag fick repa upp och göra om ganska mycket och jag har ungefär träningsvärk i handen. Virka med trasor är mycket mer ett träningspass än vanligt garn. . .  Iallafall, nu är bara frågan var jag ska ha den? Allra helst vill jag ha den inne på toaletten, men vårat toalett-utrymme är väldigt litet och jag vill inte ha mattan för nära själva toaletten. Manliga människor, ni vet, och deras sätt att kissa. . . Nej, det går inte, där kan mattan inte ligga. Så för tillfället får mattan ligga under bordet på verandan. Tills större badrum kommer. 
 
 
 

delad pläd.

Känslan att hitta en underbar, virkad pläd för 50 kronor är delad. För det första blir jag glad, typ överlycklig, för jag vet vilken tid och möda det är att göra en sån här pläd. Så även om jag kan virka en själv, så självklart köper jag pläden som kostar nästan ingenting och kunde ha kostat många, många pengar! (enligt mig). Ja, och det är den andra känslan. För det känns lite skamligt att köpa något för så lite pengar, när det är värt så mycket mer. Den kostar liksom mindre än en sallad till lunch. . . 
 
 

stanna hemma och virka!

Min virkinspiration har varit låg ett tag och jag fick ungefär tvinga mig att börja ett projekt igen. Virka är bra för min hälsa, speciellt den mentala delen. Så i helgen gjorde jag den här kaninen. Jag brukar virka mycket i Ornunga, för där behöver jag ju inte göra annat tråkigt. Dessutom var det stickcafé i kyrkan i lördags, och dit gick jag såklart med mormor. Massor av garn och fika, that is my heaven typ
 
 
 

När jag kom tillbaka hit igår eftermiddag påbörjade jag en virkar trasmatta. Jag rev tygremsor i höstas men det projektet fick vänta för alla julklappar. Men nu har jag snart en fin matta! Och som vanligt önskar jag att jag kunde få stanna hemma och bara fortsätta virka. . . 
 
 
 

halsdukar!

På virkningsfronten har jag ägnat hösten åt julklappar. Man blir aldrig för gammal för att tycka det är fantastiskt skojigt att ge bort saker man gjort själv. Jag har bland annat virkat halsdukar på löpande band, det är asigt kul. Jag har ungefär tusen idéer till på halsdukar, så det dröjer många år tills jag behöver grubbla på julklappar. Fast jag borde kanske virka till mig själv, folk kanske tröttnar på virkat. . . Iallafall, här är några av halsukarna jag virkat! Som dom ser ut på mig, jag hoppas dom ser snyggare ut på människorna som fick dom.
 
 
 
RSS 2.0