Jag är inte ens en prick
Haha, jag har börjat dagdrömma igen. Min vanliga dagdröm. Jag är en av hjältinnorna i en Jane Austen-roman och jag har en vit klänning med empireskärning. jag har inget smink, men det behövs inte för jag har en så underbar hy iallafall. När jag är ute och går i parken (självklart med en blombukett i handen) kommer en stilig gentleman ridande på sin häst. När han får syn på mig får han hästen att stanna. Han sitter av och knäböjer sedan framför mig. Sedan kysser hand min hand, ser mig i ögonen och börjar sjunga "Greensleeves".
Suck. Jag måste nog ta en promenad iallafall. Men när jag kommer in igen sätter jag nog på Desperate Housewifes iallafall. Hellre leva i en fejkad teveserievärld än att ha så här tråkigt.
Skaffa mig ett liv
Jag har nyårsångest. Fast me rångest för att jag verkligen inte har några förväntningar inför nyår eller över huvud taget bryr mig. Förra året var jag sjuk och det var det mest praktiskt jag varit med om. Of course skulle det vara väldigt trevligt att göra något kul på nyår, men vad finns det för kul i den här delen av landet? Haha, jag låter negativ och cynisk och supertråkig. Men nej, jag orkar inte bry mig.
Men nyårslöften tänker jag ha iallafall. Jag ska försöka använda tandtråd varenda kväll och FÖRSÖKA dra ner på kakorna. Förutom det tänker jag ha ett djupare nyårlöfte. Jag ska försöka tänka gladare och bättre tankar.
Och alla dessa I-landproblem. Men det är svårt när jag har en pojkvän som vill se på Ishockey och jag själv inte vill något hellre än att se på "Förnuft och Känsla" som går på tvåan ikväll. Jag kanske är envis, obeveklig och världen mest egoistiska flickvän. MEN JAG TÄNKER INTE SE PÅ ISHOCKEY!
Men vet ni vad jag till min stora glädje upptäckte nät jag bläddrade igenom tevetidningen? Dawsons Creek går på fyran i natt klockan tre! Är det inte underbart? Och folk vill se påishockey...
Hmm. Mitt viktigaste nyårslöfte borde vara att skaffa mig ett liv.
Mitt julmirakel
När jag gick i högstadiet hade jag en stickad rosa mössa som jag älskade och dessutom klädde mig ganska bra. Men en januaridag i nian tappade jag bort den! Vi hade idrottslektion i en pingislokal en bit bort från skolan och självklart glömde jag min mössa där och fick inte tillbaka den. Jag trodde den var borta för alltid och jag sörjde.
Men igår, nästan fyra år senare, när jag var inne på Myrorna i Borås (en jättebra affär, btw) och stod och rev runt i en korg med massa mössor och hattar, så hittade jag MIN rosa mössa! Det är omöjligt att beskriva den känslan. Men den innehöll både chock och glädje. Min tro på julen och livet har verkligen blivit starkare!
Den här dagen tycker jag alltid är fört kort. Jag ska hinna baka grisar, hålla ett öga på pappa och småbarnen när de gör knäck, klä granen, försöka läsa klart "En Julsaga", och se på Ensam Hemma med alla syskonen. Det är tradition att göra det. Jag hoppas verkligen tiden räcker. För dessutom vill jag VÄLDIGT gärna börja se på Desperate Housewifes. Jag fick första och andra säsongen av min favoritpojkvän, han är ju typ världens bästa!:)
Iallafall.
Hoppas alla har en lika bra jul som jag :)
Som en pingvin i nordpolen
Jag är hemma och det känns så himla bra! En helg är verkligen ingenting att vara hemma och tre hela veckor känns helt underbart. Men antagligen kommer jag längta tillbaka tíll Nässjö så jag gråter efter några dagar till med mina småsyskon. Antagligen.
Dagarna går redan alldeles för snabbt och jag blir så förbannad. Kan dagarna inte bara vara mycket längre, så att jag hinner med tio gånger så många saker? Jag älskar dagarna innan julafton och det är tråkigt att de snart är slut!
Ikväll ska jag ta en tur in till Göteborg med Hannah och äntligen se den nya Twilight-filmen! Jag har längtat i alldeles för många veckor. Och ja. Jag ska ha popcorn, även om jag får betala typ tusen gånger deras rätta värde!
Imorgon ska jag göra någonting roligt. Tandläkaren. Men eftersom det är jul borde jag intå få ha några hål. Det är ingen christmas-feeling med att ha hål i tänderna. Så det tänker jag inte ha.
Efter tandläkaren bär det av till Borås för alla i min familj måste panikshoppa några julklappar. Jag har varit ganska händig i år, så jag behöver inte köpa så många. Det tycker jag är kul.
Och nu ska jag gå ut och ta en promenad. När jag har fått på mig alla kläder osm behövs i det här vädret kommer jag att se ut som en pingvin. Från nordpolen.
Jag halkade
Idag halkade jag och ramlade, första gången i vinter! Tyvärr inte den sista får jag anta. Iallafall, jag halkade. Jag dunsade ner på sidan, på handen och höften. Om jag varit femtio år äldre, alltså sjuttio, så hade jag definitivt brutit lårbenshalsen. Men nu gjorde jag inte det. Men min stackars högerhand blev nästan mosad och fingrarna bytte plats med varandra. Typ. Ont gjorde det iallafall.
Men jag tror inte att någon såg mig!
Problem jag har
Jag har dessutom provpackat mina väskor. Jag måste ju veta om jag måste ransonera mina kläder och skor. Så onödigt egentligen, att packa ner massa kläder. När jag är hemma kommer jag iallafall bara gå omkring i tiights och min gråa-tröja-som-jag-köpte-på-röda-korset. Men när jag väl ska ta på mig riktiga kläder, vill jag ha ett stort utbud i min garderob! Det är är ett problem.
Och nu sitter jag i datasalen och försöker få ner min kalender i a5-format. Det är inte det enklaste när varken datorn eller Indesign vet att man ska vara snäll när det är jul. Så ja, jag är ganska sur just nu.
Och varför känns det som att det aldrig, aldrig kommer bli fredag??
Jag har julkänslor!
Igårkväll tittade jag och några andra på "The Holiday" med Jude Law, Cameron Diaz, Kate Winslet och Jack Black. Det är verkligen en underbar film! Jag har insett att jag verkligen, verkligen vill bo i en likadan liten stuga som Kate Winslet gör i filmen. Jag kanske byter ut hunden mot en katt eller två, men annars vill jag ha det precis likadant. Fast nej, jag skulle inte vilja att Jude Law var min bror. Han skulle vara något annat.
Min ovana att vara en utomjording
Min nyaste ovana är att i kampen mot kluvna hårtoppar bita av dem med tänderna.
för vem går omkring med en sax i fickan hela dagarna? Inte jag.
En annan ovana är att jag väljer att vara osocial. Jag är inte osocial. Eller kanske. Jag är iallafall hellre ensam än umgås med människor som gör att det känns som att jag är någon slags utomjordning inuti en plastbubba.
Jag har haft, har fortfarande, en tråkig lördag. Hälften av allt folk är borta och det verkar bara vara jag som är morgonpigg. För det är stendött ända till eftermiddagen här. Jag längtar till jullovet på fredag. Då ska jag åka hem och stanna där i tre veckor! Jag har upptäckt att det är den allra bästa känslan.
Att komma hem.