Känslan att hitta en underbar, virkad pläd för 50 kronor är delad. För det första blir jag glad, typ överlycklig, för jag vet vilken tid och möda det är att göra en sån här pläd. Så även om jag kan virka en själv, så självklart köper jag pläden som kostar nästan ingenting och kunde ha kostat många, många pengar! (enligt mig). Ja, och det är den andra känslan. För det känns lite skamligt att köpa något för så lite pengar, när det är värt så mycket mer. Den kostar liksom mindre än en sallad till lunch. . .