springa.
Jag fick faktiskt med mig Stina på en springtur ikväll. Det var trevligt! Framförallt var det trevligt för att Stina mest hängt i soffan hela sommaren och därför höll på att dö och spy när vi kommit lite mer än halvvägs på rundan. Synd om henne, men jag fick känna mig duktig som orkade! Om jag hade sprungit med någon annan familjemedlem hade jag säkert känt annorlunda. . . Så man ska omge sig av människor som stärker en, tack Stina!
Nu firar vi en lyckad springtur med en familjepizza, gott!
Kommentarer
Trackback
