Det går inte beskriva hur sorgligt det var att lämna Söränen och Nässjö. Fast min hjärna byggde upp något slags betongförsvar så jag nästan bara blev tom. Trodde jag skulle gråta massa, men det kom inget. Men jaja, det bevisar att mitt psyke fungerar :) Men det var bara nästan det gjorde det när jag skulle säga hejdå till Malin, Zara och Tomas. Men nej! Det ska inte vara hejdå!!

Som vanligt, känns redan som jag typ aldrig varit hemifrån. Som om jag har varit hemma det här året. Men det är nog bara för att jag har hållt mig i Ornunga de här två dagarna. Eller bara för att jag tror att jag ska ta tåget tillbaka snart.

Har haft en del för mig också. Att städa och ställa iordning i lägenheten tar massa tid! Herregud, fattar inte hur mycket grejer jag har. Fattar inte att vi fick hem det ens. Ja. Och så har jag träffat M, det var great. (Är så glad att äntligen slippa distansförhållande och bara prata i telefon.) Och idag har jag hjälpt mamma att handla till Majas student på onsdag och snart ska jag börja baka... Fyra tårtor och tre satser muffins :P Så jag har att göra.

Åh idag när jag var i Alingsås gick mamma och jag in i en nyöppnad Second-hand-butik, och jag blev helt galen! Älskar såna butiker. Speciellt efterosm jag hittade min drömklänning! Jag kan inte beskriva den rättvist, så det får bli en bild.  Iallafall så älskade jag den med en gång! OCH DEN PASSADE PERFEKT! Det var bara ren lycka.