åh jag tror att jag har gjort för lite dumt i mitt liv hittills för att vara klar. för att bli vuxen.
blir folk verkligen vuxna då? den enda förändringen är kanske att man måste betala räkningar, få massa tråkiga brev på posten och sitta i fängelse istället för att få ungdomsvård. eller så blir man vuxen först när man får barn och måste ta hand om någon annan. jag vet inte.

iallafall så känner jag mig inte ett dugg vuxen. och det känns ju piss när man förväntas vara det. jag vill ju bara göra SO-läxa och få pirr i magen när han går förbi och skicka hemliga julkort som jag har pussat på. och sen hångla i hundra år med alla kläderna på och sen kommer mamma och hämtar mig och jag sover i min svarta säng med knoppar, den som stina har fått nu.

och allra helst vill jag bara älska att bli vuxen som alla andra verkar göra. älska älska älska betala räkningar och vänta på skatteåterbäringen.