så konstigt

Jag har filmkväll med mig själv. Har sett på tusen gånger starkare, och nu himlen är oskyldigt blå. Förstår lite vad dom menar med den dör första scenen. Och jag kommer vara kär i Bill Skarsgård om cira fem minuter till, tror jag.

Tentavecka igen, pluggar till världens tråkigaste tenta. Administration,organisation och ledarskap + statistik. Värdelöst, fruktansvärt tråkigt och ovärt. Vet inte vad jag vill göra istället för att plugga. Men just nu vad som helst.

I lördags var jag på återbesök på sörängen! Malin och jag bestämde i fredags eftermiddag att vi skulle åka dit på öppet hus. Åh, det kändes så himla konstigt att vara där, som att vara hemma och ändå inte. Allt såg ut som vanligt först, men sen förstördes det av att det var fullt av andra människor där. Såg "min" balkong och började nästan gråta, och lukten inne i Gläntan och väggklockan i estetsalen. Hela dagen var så himla rolig, och så himla nostalgisk. Och så var det jätteroligt att träffa Malin, gamla läraren Stefan och Fanny som bodde under mig. Det kändes väldigt bra att åka dit igen. Nu längtar jag inte tillbaks lika mycket. Har väl sett att det finns andra människor där nu. Så konstigt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0