Är hemmahemma. Hos min familj, alltså. Känns konstigt. Som jag aldrig varit borta eller som det gått hundra år sen i söndags.
Här hemma har jag ätit mat (åt ju bara smörgås till lunch, eftersom våran spis har gått sönder på något sätt, perfect), gosat ända ner i skinnet med kattungarna, druckit kaffe med lussekatt och mjuk pepparkaka, läst Allas-tidngen... Snart tänkte jag gå med mina övernattningsgrejer till mormor och höra om hon vill gå med mig på en promenad i mörkret. Saknar verkligen vägarna härute! Hoppas jag hinner gå en långt promenad imorgon.