icke härdade av livets sura

Skrattar, sitter vid den gamla stationära datorn hos mamma och pappa och bläddrar igenom massa kort från min ungdom. Tycker det är extraskojigt att se Hannahs och min utveckling genom åren. På något vis tycker jag vi ser absolut klokast och förståndigast ut på det första fotot, unga och oförstörda, icke härdade av livets sura... Hejochhå, tidens gång.












Och här fattas det en bild när vi är gammla och grå!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0