Livet på landet

En del saker tror jag inte skulle hända i stan.
Som att när jag sitter och äter kvällsmat framför teven hör ett ynkligt jamande. Ett jamande som inte tillhör någon av mina två egna katter. Och ändå kommer inifrån huset. Så jag sätter teven på ljudlös och lyssnar. Hör det igen och går runt i huset och tittar och lockar,.men ser ingen främmande kisse. Konstgt. Så jag sätter mig och fortsätter äta. Efter en stund jamar det igen och den här gången letar jag noggrannare, tänder lampor och flyttar på grejer. Till slut hittar jag en liten svart kattunge i hörnet vid min bokhylla bakom diverse bråte, halvvägs in bakom bokhyllan.
Som sagt, sånt här tror jag bara händer på landet...
 
 
 
För dom som är nyfikan hur det gick, så lyckades Magnus och jag med hjälp av en diskhandduk få fram kissen, och släppa ut den till mamma och syskon som bor under huset.
Trackback
RSS 2.0