Idag var en spännande dag. Jag var på "studiebesök" på operation! Mina handledare på postpo tyckte det kunde vara kul och intressant för mig att vara med där en dag och få en liten aning om vad operationer handlar om. Så jag fick ta på mig gröna scrubs och hann under dagen vara med på en borttagning av sköldkörteln (sitter i halsen), en operation av bröstcancer (vilket innebar att bröstet avlägsnades) och en skrapning.

Jag lärde mig väldigt mycker idag. Inte bara om operation och anatomi, utan om mig själv och vad jag pallar. Jag är nog ganska hårdhudad och oknslig för blod och inalvör. Operationen av sköldkörteln och bröstet var inga problem. Jag hade gärna sett ännu närmare på snittet i halsen och kolla in luftstrupen och grejer. Och när dom liksom skar bort bröstet, hur det såg ut inuti. Det hade jag första pakett på. (Men gud, gör så jag får behålla mina egna bröst).

Skrapningen däremot var lite jobbigare. Skrapning gör man efter en abort eller ett missfall, man gör livmodern ren kan man säga. Den här skrapningen var efter en abort, och det går ju inte låta bli att tänka utifrån sig själv. Hur man själv skulle göra och känna. Och dessutom skulle jag aldrig i livet vilja ha dom där instrumenten i närheten av mitt underliv, nej tack. Så det fick jag klart för mig. Om det skulle råka bli till ett plustecken på stickan det närmaste året, som skulle vara väldigt olägligt, så får det allt bli en färdig bebis ändå. Det måste ju vara tusen gånger bättre än dom där instrumenten...