från frostmofjället.

Jag älskar snö! Det vill säga, jag älskar den i december när den ligger i skogen. Jag avskyr den i februari och när den ligger på vägarna. Solen sken i Ornunga, så efter fika hos mormor pälsade jag på mig och gick en lång promenad. Snön låg i drivor, så på viss aställen fick jag pulsa fram, precis som i Barnen från Frostmofjället. Det var mysigt! Och jag tycker lika mycket om att gå på kvällen när det är snö, det är så hemtrevligt med alla ljusstakar i fönstren och utegranar. 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0