Förtvivlans djup.
Jag har sjunkit i förtvivlans djup. Och dessutom är jag förbannad också.
Att inte få godkänt på senaste tentan var det sista jag behövde just nu.
Och det är så himla tråkigt när det ändå kändes som det gick bra, var bara
en fråga jag inte kunde. Men när det bara är sex jävla frågor på den förbannade
tentan så antar jag att en fråga gjorde skillnaden.
Jag var redan tveksam till att åka på föreläsningen imorgon, eftersom
dagens var helt outhärdlig enligt min smak. Men nu står det klart
för mig att jag helt enkelt inte kan åka imorgon. Fy tusan vilken
tortyr att höra alla prata om tentan. Det skulle vara risk för att
jag klappar till folk eller bryter ihop i hysterisk gråt.
Som höres är jag på fruktansvärt dåligt humör.
Funderar på att baka en kladdkaka och smälla i mig,
det kanske skulle hjälpa.
Men först ska jag gå en promenad och se hur det känns efteråt.
Jag antar att jag borde följa min egen filosofi som jag
beskrev i inlägget igår.
Eller jag kanske bara ska radera det?
Kommentarer
Trackback
