alldeles själv.

Käre värld, imorgon jobbar jag för första gången ensam, på riktigt, som sjuksköterska. Jag har hand om ett antal patienter alldeles själv. Så nu sitter jag och ber för att både patienterna och jag kommer att överleva dagen. Att jag går därifrån imorgoneftermiddag och känner att jag är hyfsat duktig iallafall. 
 
Det är konstigt att tänka att imorgon är första dagen på kanske många, många år. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0