Böcker och getingar.

I brist på bättre saker att göra en tordagskväll läser jag igenom mina gamla blogginlägg sen Sörängen-tiden 09-10. Väldigt roligt faktiskt, jag hade helt klart mer spirit på den tiden. Fast jag är himla ledsen att jag bara förevigade tiden i ord, och inte med massa bilder också. Synd!
 
Iallafall, så kom jag över en rolig grej jag helt glömt bort. Började skratta som tusan igen, kommer precis ihåg hur dum jag kände mig, Jag återberättar det som det var:
 
"Jag ligger och läser i sängen på mitt rum på andra våningen, när jag hör ett surrande från fönstret bredvid mig. Jag tänker först att det är en oskyldig fluga, men sen tycker jag att surrandet låter. . .  fel. Så jag tittar upp och ser att det sitter en GETING i mitt fönster!!!! Jag hatar getingar!!! Iallafall, jag öppnar snällt fönstret så att getingen kan flyga ut. Men det gör den såklart inte. Så jag petar på den med min bok, men den flyger inte iväg då heller. Så jag petar på den en gång till och då FASTNAR getingen på min bok! Och jag får panik och slänger ut boken genom fönstret!! Suck. Så intelligent. Haha, tänker på hur kul det måste sett ut om någon gick utanför och bara såg en bok komma utflygande från fönstret. "
 
Jovars, jag tycker den synen fortfarande är skojig. Förresten var jag med om något liknande häromdagen. Klockan var halv elva på kvällen, jag var astrött och skulle gå och lägga mig. När jag går in i sovrummet tänker jag att något ser fel ut, rummet är för tomt. Tvättkorgen är borta! Och jag kommer ihåg att jag flera timmar tidigare la i en tvätt i maskinen, och en annan i torktumlaren. Fy tusan vad tråkigt och ledsamt det var att bli tvungen att gå ner till "tvättstugan" och hämta tvätten. Det kändes som jag skulle bestiga Kebnekaise ungefär. Jag är ju tvungen att gå ut för att komma ner i källaren, och när det är minusgrader fungerar inte lampknappen till ytterlampan. Som tur är (!!) ligger källarnedgången precis nedanför vårat sovrumsfönster, så jag behövde bara treva mig fram lite grann. När jag en stund senare hämtat tvätten och hängt upp den prydligt, stapplar jag in i sovrummet, utmattad och vill bara lägga mig. Men jag är så himla varm att jag är tvungen att öppna fönstet, bara lite. Gissa vad som händer då? Jo, av någon korkad estetisk anledning har jag några böcker liggande i fönstret. Dom har aldrig åkt ner förut när jag öppnat fönstet, men den här kvällen gjorde dom det på något vis. Plötsligt ligger alltså en hög med böcker där nere i källartrappan i snön. Med risk för min mentala hälsa var det bara att gå ut igen. . . 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0