Efter några dagar i Ornunga känner jag mig som människa igen och ingen zombie. Att miljöombyte kan ha så stor betydelse. Och att träffa familjen, såklart. Och promenader i solsken på mina favoritvägar. Tänk om man kunde vara lika lycklig alltid!

 

Mitt besök hemma avslutades bra också, mamma skjutsade hem mig eftersom hon ändå skulle börja jobba på kvällen. Men vi åkte inte raka vägen till västra bodarna, utan först stannade vi på Hjulet i vårgårda och gick en sväng. Köpte några fina krukor! Efter det fortsatte vi till alingsås och stannade en sväng på maxi, eftersom jag hade en aning om att kylskåpet hemma nog var ganska tomt och ödsligt. På maxi kunde jag inte låta bli att köpa årets första pelargon! Den passade ju himla bra i min nya kruka. Menat to be, liksom.