Jesus vad trött jag är. Både igår och idag har jag känt mig som en livs levande zombie. Minus människoköttätandet kanske. Igår gjorde jag absolut ingenting, jag släpade ut mig själv på en promenad, men annars satt jag bara på min rumpa någonstans. Idag är ungefär likadant. Jag har liksom tappat inspirationen och livsglädjen i mitt liv. Jag har inte lust till nånting, att resa på sig känns som min existens utmaning. Helst vill jag bara sitta i fåtöljen och stirra apatiskt rakt fram. Eller sova. Men utbildad som jag är, så vet jag ju att det inte är rätt medicin. Jag vet att jag måste upp och hoppa, ut och röra på mig! Spy och kräk.