Som ett barn.
Som ett barn blev jag när jag gick förbi dammen/vattenpölen hemma och såg alla nykläckta grodyngel simma omkring. Åh vad det var roligt att titta! En lång stund blev jag sittandes på huk vid pölen. Hur kan såna konstiga svarta prickar bli till grodor? Det är ett mysterium!
Och ännu mer som ett barn kände jag mig när jag plockat en vitsippsbukett till
gamla mormor. Jag riktigt föreställde mig att hon skulle nypa mig i kinden och säga: Nejmen Lisa, har du plockat dom till mormor! Ååh vad fina dom är! Tack lilla Lisa!
Och ja, det lät faktiskt nästan likadant, nu mer än femton år senare. . .
Kommentarer
Trackback
