Hurra, idag hittade jag en ny promenadväg! En ganska långt tid har jag sneglat in på en stig som viker av ifrån en av vägarna jag går på ibland. Jag har misstänkt att stigen faktiskt leder någonstans och till och med var precis man kommer ut. Men jag var ju inte säker, och framförallt inte hur lång tid det skulle ta att gå. Stigar i skogen brukar ju inte alltid ta fågelvägen. Och det är inte lika lockande att testa nya vägar när man går ensam. Men idag fattade jag mod och började gå på den! Och vad fånigt det känns nu att jag inte vågar förut. Det var en jättefin väg! Och man fick gå en del genom skogen, som jag saknat det. Det är så himla skönt att gå i skogen ibland. Och den är promenadvägen gick förbi två skogssjöar också, det kändes som en saga. 

 

Men jag fick faktiskt sätta mitt lokalsinne på prov några gånger. Som när jag från sitgen kom ut på en grusväg och jag kunde välja på att gå åt höger eller vänster. Och senare när jag upptäckte att grusvägen skulle leda ut på "stora vägen" igen, där jag började. Det ville jag ju inte, det var inte mitt mål. Så då chansade jag och vek in på en ny stig istället. Åh, vad jag kände mig sjukt bra när jag hittade rätt, och inte gick vilse!