grädda våfflor.


I eftermiddags var jag ett väldigt snällt barnbarn och hjälpte mormor att göra våfflor till våffelcaféet i församlingshemmet. Jag tänkte att jag inte skulle komma till himlen om jag sa nej . . .Så jag gräddaden våfflor som tusan, säkert 45 stycken under en timme! Nu känner jag mig sådär äckligt mätt av matoset, fast jag bara ätit en våffla själv. Jaja, det här var helgens goda gärning! Och sånt känns alltid bra att göra.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0