Åh, lediga kvällar. Dom är så bra. Och ännu bättre är dom lediga kvällarna när man är ledig dagen efter också. Så man kan sitta uppe lite längre (läs: iallafall gå och lägga sig klockan tio prick) och se fram emot att sova på morgonen. Nästan allt är som bäst när man ser fram emot själva händelsen! Enligt mig. Lediga kvällar känna ännu bättre när man har jobbat hårt och har ont i fötterna. Jag avslutade min dag med att klappa en tant på ryggen medan hon spydde kanske vinterkräksjuka. Åh, då sprang jag glatt hem. Mina händer är alldeles nariga efter alla gånger jag tvättat händerna idag. Jag försöker också att inte känna efter för mycket hur det känns i magen. Mår jag inte lite illa tro? Så nej, jag har faktiskt ingen lust att göra något speciellt på lediga kvällar. Jag är så nöjd med att göra ingenting speciellt och faktiskt så behöver min kropp och hjärna det. Att jobba heltid med att hela tiden göra det bra för och koncentrera mig på andra människor tar energi. När jag kommer hem måste jag liksom vara en människa själv och göra saker för bara mig, så att jag ska må bra. Åh, lite förståelse, jag ber.