julgranen.

 
Årets gran är en bitter historia som slutar bra. Jag tog in granen alldeles själv (från källaren, inte från skogen), sågade till den och fick i den rakt i foten till slut. När M kom hem trodde han inte på att jag fått in den själv. Jag förstår inte varför, det är ju redan bevisat sen länge att jag är ett 100 gånger rejälare fruntimmer än han liksom. Rätt så fint blev det till slut iallafall!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0