klockan fem.

Det var fyra veckor sen väckarklockan ringde klockan fem och jag har hade nästan glömt bort hur det kändes. Först när klockan ringer känns det ganska piss och ångest och jag tänker tankar som hur ska jag npnsin orka gå upp och om jag bara fick sova resten av livet vore jag lycklig. Men efter en liten stund tvingar jag mig upp och efter en liten stund till är jag glad över att vara uppe tidigt. På sommaren ska man väl inte slösa bort tiden med att sova? Det finns ju inget bättre än världen på morgonen! Så varför går jag inte upp klockan fem varje ledig morgon och går ut och njuter av världen?
 
Därför att jag kan sova vidare såklart. . . 
 
 
 
 
Men nu behöver jag inte ställa klockan på fem på två månader, för nu ska jag jobba natt ett tag. Det känns okej, till och med ganska bra med tanke på hur många extra lediga dagar det innebär. Jag hoppas bara att jag klarar av att vara vaken på natten och sova på dagen utan att bli ett totalt vrak. Och jag hoppas verkligen inte att jag kommer trivas med att jobba natt så mycket att jag vill göra det resten av livet. . . !
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0