kvittrande barn.

 
 
 
 
Den senaste veckan har Gerda börjat med en ny grej, hon vaknar tidigt på morgonen och är fasligt pigg en stund innan hon somnar om (oftast inte långt innan jag själv borde börja tänka på att gå upp). Hon pratar och kvittrar och tjuter och om jag öppnar ett öga och tittar på henne så skiner hon som en sol. Huuuuur kan man låta bli att titta då liksom?? Fast jag försöker vara tråkig och bestämma att det är natten. Det var dock betydligt lättare att låta bli att tycka att hon är söt när hon var vaken klockan fyra inatt. . . 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0