framåt.
Livet är inte så fridfullt som det ser ut. Från en dag till en annan så är Gerda inte helt nöjd med att sitta still på rumpan. Hon vill ta sig framåt. Det går inte så värst bra, så hennes försök slutar med att hon hamnar på magen. Det gillar hon inte speciellt mycket, så alltså får jag, modern, resa på mig ganska mycket. Ack, ingen vila här inte.
Kommentarer
Trackback
