mor till hela världen.
Sen jag blev mamma till Gerda är jag så arg på världen. Jag är arg för att världen inte är en trygg plats, för att det händer hemska saker nästan varend dag. Just nu lever jag i en liten bubbla tillsammans med Gerda och vi två har det så bekymmerslös och helt trygg tillsammans. Det är sorgligt när resten av världen inte är lika bekymmerslös och trygg, för hur tusan ska jag våga släppa ut Gerda ur den trygga bubblan? Och kommer jag själv vilja flytta ut igen?
Sen det blev maj har jag väldigt sällan sett på nyheter och sånt. Jag orkar nästan inte, för jag känner mig så sjukt hjälplös när jag ser allt hemsk som händer och alla som dör för att onda människor existerar. Jag får ont i magen och dåligt samvete - för även om allt är sådär hemskt, så är det viktigaste för mig just nu att Gerda är mätt och glad. Det är så lätt att bara koppla bort och glömma resten av världen.
Jag tänker på vad jag hade gjort om jag inte hade varit Gerdas mamma. Hade jag gjort som Cherry Ames i boken jag läser, hon som är sjuksköterska under andra världskriget och ger sig ut till fronten för att ta hand om de sårade soldaterna? Eller hade jag känt mig tillräckligt duglig genom att stanna kvar på ortopeden och ta hand om en bruten höft?
Så enkelt det vore om en var Moder Teresa eller kanske jungfru Maria och gjorde det som var bäst för världen, helt isjälviskt och självuppoffrande. Jag är bara Gerdas mamma, men sen hon föddes kan jag känna hur det skulle kännas om en vore mot till hela världen.
Kommentarer
Trackback
