lilla knyckta granen.
I lördags knyckte jag en liten gran när jag var i Ornunga. Jag kände mig lite som Rudolf i Sunes jul och sågade fort som tusan. Fast ingen kommer sakna den granen tänker jag.
Det fick bli en liten gran eftersom jag inte har hunnit/tog mig tid att köra hem en stor. Dessutom tänkte jag att Gerda antagligen skulle plocka ner alla julgranskulor och förstöra dom. Så min lilla gran pyntade jag med mitt virkade, barnvänliga pynt.
Hittills har Gerda petat på granen noll gånger. . .
Nu försöker jag andas lite julefrid och det går sådär!
Kommentarer
Trackback
