begravning.
I fredags, den första dagen i mars, hade vi begravning för mormor. Märklig känsla, när man liksom ena minuten vill gå sönder och i nästa måste man vara mor och tänka på barn och annat. Både Gerda och Tage var med, och dom skötte sig utmärkt men mina tankar och uppmärksamhet kan aldrig vara på en plats taget, på gott och ont.
Samtidigt som begravningar är hemska så är det ändå nån form av trevligt att träffa folk man sällan träffar, plus äta tårta förstås. Och samtidigt sorgligt att det inte bara kan få vara en trevlig dag när mormor är med.
Nu tycker jag mest det känns tomt. I en månad har man tänkt på begravningen och inte längre, nu ska resten av livet levas vidare.
Kommentarer
Trackback
