trehundrasextiofem dagar sen.
För precis ett år sen var det ungefär 25 grader varmt och Gerda och jag var nere vid badplatsen och badade. När Gerda hade somnat den kvällen vågade jag äntligen göra ett test, faktiskt två, och några minuter senare var det ganska tydligt att vi skulle få en ny bebis. Jag var redan ganska så säker, men liksom det är en speciell känsla att se dom där testen.
Det är sjukt vad mycket som hinner hända på bara 365 dagar. Då var allt bara pirrigt och hemligt och nu är Tage här och så himla självklar. Tänk att han bara var en liten prick då. Men vara en vecka senare så blev han väldigt mycket ner påtaglig när illamåendet kom som en kär gammal vän. . . Det är något jag INTE längtar tillbaka till, nej vars!
Idag har vi inte alls badat, det har regnat pissväder. Men vi har frukostfikat på logen (tradition med utomhusfrukost på Kristihimmelfärds) och sen ätit födelsedagstårta hos Gerdas farmor och farfar. Dessutom har jag däremellan lagat middag, bakat bröd och sytt gardiner. . . Regn är så inspirerande!
Kommentarer
Trackback
