nånstans att åka.
'
utan drama.
Nya året kom utan dramatik. Jag låg och sov på tolvslaget. Jag trodde faktiskt att jag skulle vakna av raketsmällar och se några från sängen genom fönstret, men jag sov som en stock! Skönt, det kanske blir en ny tradition att sova. Men man jobbar bara nyår varannat år, så nästa år (eller ja, faktiskt i år om 363 dagar...) så jag får hitta en annan bra ursäkt för att sova på tolvslaget, antar jag.
Vi hade en trevlig nyårskväll på jobbet. Vi hade beställt upp mat från köket som var riktigt god och åt glass till efterrätt, vi fick sitta ganska ostörda en stund. Det slår faktiskt förra året när M och jag åt burkräkor. Det var inte min idé det där med burk. Så det var helt okej att jobba.
2014 var väl ett år som alla andra. Mest bestod det av drömmar om nytt boende och väntan. Om jag hade vetat förra 2 januari att vi fortfarande kommer få vänta lääänge till, så hade jag nog hoppat i sjön. Eller övertalat M att leta efter hus i Norrland! Jaja, det var det pissiga med året, några bra saker var del väl också. Jag lärde mig virka och började springa och båda grejerna har förbättrat mitt liv tror jag!
Så nu ska jag göra som jag brukar i januari. Jag ogillar verkligen januari, så jag fortsätter låtsas att det är december någon vecka till. Vattnar granen lite extra och gör mer julgodis och behåller decemberbilden i min månadstavla. När ungefär halva januari gått så börjar jag låtsas att det är vår! Då ska jag köpa tulpaner och städa.
Och så ska jag verkligen hoppas att nästa januari har lite mer förväntningar att bjuda på.
i'm going to take a bath.
öliv.
Fast ibland tänker jag att jag bara borde flytta ut och bo på den här ön. Om någon vill
hälsa på mig så finns det ju båt eller kanot. Jag kan börja simma varje dag.
sol i ögonen.
Jag gick en långpromenad och solen sken i ögonen. Det kändes jäkligt bra.
grusvägar.
Jag ääälskar grusvägar! Det finns ungefär inget finare och jag får aldrig nog av att gå på dom när jag är hemma i Ornunga. När jag är ute och kör bil blir jag alltid så sugen på att svänga in på varenda grusväg med gul vägskylt och se vart jag hamnar. Jag tror mitt hjärtas drömhem ligger nånstans inne på en liten grusväg. Huset jag har fotat här ovanför är ett av mina favorithus i Ornunga. Ett vitt hus med lagård och röd lillastuga. Jag kunde inte med att ta en närmre bild, men det ligger neråt sjön vid en jättefin grusväg med utsikt över gammaldags hagar. Man har nog mest sällskap av rådjur och älgar och några sommarstugor. Ack, mitt hjärta bultar lite extra varje gång jag går förbi.
a dream that not come true.
Jag har en väldigt ohemlig hemlig dröm. Att sova bredvid Jacob Black. Det trånar jag efter. Och inatt går den drömmen i uppfyllelse! Eller inte, men det verkar just nu osannolikt att jag nånsin ska komma närmare Jacob Black än hans överkropp tryckt på ett påslakan. Men jag tröstar mig med att drömmen säkert är härligare än verkligheten. Så är det ofta med män. Ni vet vad jag menar.
Oh, sweet-Jacob, I love you so! You're the most handsome man in the world!
. . . But excuse me, honey, did you just fart?
jag och gässen.
Jag brukar bada på en liten, icke-offentlig badplats på Ms familjs mark några minuter hemifrån. Den är som sagt liten och trevlig, men det gör också att det inte kan komma så mycket folk utan att det känns trångt. Jag föredrar att vara en bit ifrån närmsta okända människa när jag är iklädd endast bikini. När det bara är jag och gässen trivs jag allra bäst! I förmiddags hade jag tur, det vara bara jag och gässen i en hel kvart!
pink it is.
Idag blev det en shoppingdag i Alingsås. Det blir sällantid för shopping nu för tiden. Man skulle kunna tro att det blir billigare, men det är nog tvärtom. För när jag väl kommer till stan så håller jag inte så hårt i plånboken - det blir ju så sällan, tänker jag! Så det försvinner lätt en del pengar på några timmar. Och idag gick pengarna dessutom till ett frisörbesök, present till pappa och en annan fin sak som jag visar senare, för det finns mycket att säga om den saken!
Iallafall, dagens shopping går i rosa. På Stadiums outlet köpte jag rosa sortbehå, linne och tröja. Du kör rosa all in sa expiditen till och med. Jajjamensan, pink it is. Det blev också en rosa blus och rosa rosor. Jag är tillfredsställd när det gäller rosa.
och lukta på blommorna.
Ofta känner jag mig som tjuren Ferdinand, det är så trevligt att bara strunta i resten av världen runt omkring och bara gå en promenad och lukta på blommor. Det har väl med vårkänslor att göra, antar jag. Man blir lite knäpp. Just nu känner jag för att flytta ut till ett torp i skogen, ett sånt som mamma och jag gick förbi imorse när vi var ute. Vad härligt det vore att bo i skogen. Men iallafall, idag lekte jag också Tjuren Ferdinand och luktade på blommor. På ett ställe i skogen växer konstiga pinnar med söta rosa blommor som luktar jättegott. Man undrar hur såna fina bara dykt upp, men det mest logiska och oromantiska förklaringen är väl att fåglar bajsat ut frön just där. . . Sen gick jag vidare till blåsipporna och sist till kyrkogården och världens finaste träd. Ett sånt vill jag ha i min framtida trädgård, med precis lika många blommor under. Undrar hur många år det tar för att bli så många? Tio, hundra?
sova.
Det har kanske med årstiden att göra, kanske ganska säkert. Sova är ju liksom inte min favoritsyssla annars. Men nu! Åh, det är så skönt att sova. När klockan ringer strax efter fem på morgonen, så önskar jag att jag hade ett liv där jag bara fick sova. Typ vara prinsessa eller arbetslös. Om jag bara fick fortsätta sova lite till så skulle jag vara lyckligast. Men än så länge måste jag släpa mig upp där efter fem. Det är så himla segt, jag måste tända alla lampor och sätta på radion medan alla livets små problem känns faktiskt livshotande. Njae, mitt morgonhumör är inte världens bästa.
Men när jag ätit frukost känns livet lite lättare och när jag kommit till jobbet så känns det helt okej. En ny dag känns genomförbar och jag slutar gråta inombords över att inte få sova. Det finns roligare saker än att sova. Kanske. Något. . .
Imorgon är jag ledig och jag ser väldigt mycket fram emot att sova. Jag funderar på att sätta klockan bara för att vakna och njuta av att somna om. Men där kommer jag nog att fundera igen . . .
Danny.
När jag var sådär tolv, tretton år var jag helt besatt i filmen Pearl Harbor. Jag såg den säkert tolv gånger på ett år. Och jag var så kär i Josh Hartnetts rollkaraktär, Danny. Jag skrev hans namn i ungefär alla mina skolböcker. Jag har ett halvt ritblock full med teckningar av honom. Jag somnade till soundtracket i cd-spelaren. Jag hade nästan ont i magen, och jag visste inte hur jag skulle kunna leva om inte Danny en dag snart kom vandrande över Asklandas skolgård och hämtade mig. Allra helst med sitt flygplan. Och så skulle vi flyga iväg tillsammans.
När jag såg i tevetidningen att Pearl Harbor bara gått två solar av fem kändes det som en käftsmäll, typ. Vadå klychig? Vadå tramsig kärlekshistoria? Vadå heja-USA-är-bäst? Jag fattade ingenting, det var ju världens bästa, mest fulländade film! Det var ju så kärleken skulle vara!
Så småningom la sig min passionerade förälskelse i Danny och jag såg inte filmen lika ofta. Det gick faktiskt kanske ett, två år emellan. Jag väntade inte längre på att Danny skulle komma i sitt flygplan och jag la ner illusionerna om att första gången skulle ske i ett flygplanshangar bland böljade fallskärmar. Kanske inte, liksom. Dom senaste gångerna jag såg Pearl Harbor förstod jag faktiskt vad filmkritikerna menade när de bara gav den två solar. Bredvid alla snygga krigsscener är det fasktiskt ett ganska tramsigt triangeldrama. Det är liksom för mycket av allt. Och, ja amerikansk patriotism hette det. Och dessutom så dör faktiskt fel person i slutet! Det är inte alls romantiskt, bara helt fel.
Nu är det ett par år sen jag såg Pearl harbor senast. Jag funderar på att se den igen. Jag vet inte riktigt hur mina känslor för Danny känns nu.
det vill jag ha.
Jag funderar på vad jag ska köpa för min lön och vad jag ska börja spara till.
Jag skulle vilja ha en ny dator. Jag önskar mig en egen bil. Och jag drömmer
om att kunna bygga ett eget hus. Det vill jag ha.
Gentlemän under kläderna.
Jag älskar kostymfilmer. Särskilt alla filmatiseringar av Jane Austens böcker. Det går så bra att fantisera och drömma till dom filmerna. Ack, om det vore jag! Liksom. Jag tänker inte ljuga och säga att gentlemännen i filmerna inte har något att göra med min passion för filmerna. Kläderna! Både alldagliga och äldre män förvandlas enligt mig genast till världens hunkar i dom där gammaldags kläderna. Det är ju ganska knäppt, för egentligen är kläderna ganska fula och ser svettiga ut. Men jag vet inte, kanske blir det mer magpirrigt eftersom kläderna är så väl tilltagna - dom döljer ju det mesta av gentlemännens kroppar, det vill säga lämnar mycket till min fantasi. Och åhh vad jag fantiserar om James McAvoys kropp (i En ung Jane Austen) där under kläderna. För att inte nämna Mr Darcy, Överste Brandon, Mr Edward Ferrars och till och med Willoughbys. . .
Och jackpoten när gentlemännan faktiskt lättar på klädesplaggen . . .
Äppleblommor.
Om en alladin-ande kom och gav mig hundra önskningar, så skulle en av dom vara att äppleblommor skulle
blomma hela året om.
Sommardröm.
Jag drömmer om sommaren.
Dagboken
Häromdagen kom jag plötsligt på att jag är verkligen måste läsa "Dagboken".
Jag har sett filmen några tusen gånger, men jag har ju inte läst boken.
Men det ska jag göra nu! Eller ja, när jag har läst klart alla mina andra
böcker jag håller på med...
Och när jag har läst ut boken ska jag se om filmen
än gång till och dregla över Ryan Gosling. Såklart,
man ska unna sig här i livet.
Februarisnö.
Imorse när jag vaknade låg det snö ute. Säkert inte bara hemma hos mig.
Snö i februari tycker jag alltid känns sådär, fast det är såklart bättre än snö
i mars och april. Men redan i februari är jag ganska trött på vinter. Även om
det blir fint och ljust med snö, så vill jag hellre ha jordiga leriga färger som gör att
det luktar sådär en aning av vår.
Men jag tror iallafall att det finns hopp om vår, för när jag var ute och gick
kvittrade några små fåglar. Och fåglarna borde väl veta, eller?
Någon är hemma.
Jag tycker det är så himla mysigt när man går förbi Asklanda kyrka på
kvällen och julgranen lyser därinne i kyrkan. Det känns som om någon är hemma,
på något sätt.
Lediga dagar
Åh, det är så himla skönt att vara ledig. Det hade jag gärna varit i veckor till.
Sova till halv nio, vakna till framför teven, äta frukost länge - och det är bara morgonen
som jag njuter av.
