Det börjar minsann kännas ganska hopplöst att isen nånsin ska smälta och att det blir riktig vår. Förra året sprack isen upp runt 11 mars. Jag kommer ihåg det, för den helgen kom mamma hit med mina katter som skulle flytta in. Mormor kom med också och stannade över dagen hos mig, och då gick vi runt strandpromenaden och det var så himla häftigt när isen hade gått sönder. Det lät som miljoners glas gick sönder mot stranden. Nu är det kanppt en vecka kvar till april och jag antar att jag kan stå ut med det här vädret tills dess. Men den april vill jag faktiskt att det ska vara vår på riktigt!