1 månad
Idag fyller Gerda en månad! En så konstig månad, den har både varit såå kort och såå lång. Och tänk vilken skillnad en månad, 31 dagar gör för en ny människa. Dom senaste dagarna har gjort mycket mer människa av Gerdisen tycker jag. Kanske för att hon har börjat le, det blev liksom ett bevis på att det finns en person därinne! Världens bästa person tror jag!
en styck mor.
Nu sitter jag här och känner mig ganska i balans. Jag har fått äta frukost utan att amma en bebis samtidigt och duschat och tvättat håret. Det var några dagar sen sist jag mötte schampoo, så det känns ganska bra!
Igår var en ganska (jag antar) typisk jobbig bebis-dag. Jag vill tro att den var mer jobbig för mig än för Gerda. Varje gång jag skulle äta kom Gerda på att hon tydligen också höll på att svälta ihjäl, trots nyss intagen måltid, och satte igång att gallskrika. Lite gnäll kan jag stå ut med när jag äter, men inte dödsångestskrik, det blir ingen matro inte. Alltså åt jag alla måltider med ett barn vid mitt bröst, inte så bekvämt. Det var dessutom en riktig kräkdag igår, hälften av bodysarna blev genomvåta cirka fem minuter efter att jag tagit på dom. . . Och ja, allt det här blev jobbigare eftersom Gerda dessutom inte ville sova ordentligt så jag fick en liten paus för mig själv, hon vaknade så fort vagnen stod still. Hon sov bara några småstunder, typ när vi var och fikade hos svärmor, och då i min famn. När hon sovit en stund är hennes vikt på 4,5 kg inte så lite längre! Men bra träning antar jag.
Min andra hälft var borta och jobbade från tidig morgon och kom inte hem förran strax innan nio. Då var jag ganska trött faktiskt och lite bitter på honom. En styck mor har faktiskt inte tillräckligt många armar för att ta hand om ett spädbarn ensam i tolv timmar. Så det kändes väldigt bra att M inte skulle börja jobba förrän efter elva idag så jag får lite paus (självklart var Gerda nöjd under frukosten), jag känner mig redan som en bättre människa!
Så här snäll och oskyldig kan man se ut!
nappen
Idag fick det bli att introducera nappen. Jag orkade helt enkelt inte lyssna på bebisskrik under tiden jag fixade mat till mig själv och åt. Idag var en sån dag när Gerda helst bara ville sova i famnen och blev missnöjd så fort jag la henne ifrån mig. Mycket avstår man från att göra för en gullig bebis som Gerda, men jag måste kissa och jag måste äta mat - och jag är en mer harmonisk mor om jag dessutom kan bädda sängen och lägga i en tvätt. Därför gav jag upp tanken att "vänta lite till" och testade nappen. Den gjorde succé! Och jag fick äta mat i tystnad, hurra! Vilken energi det gav.
Visst fick jag stoppa tillbaka nappen några gånger, men efter ett tag spottade hon ut den och var ändå nöjd! Så skönt! Nu sover hon fortfarande (utan napp) efter en lång tur i vagnen. Hon stensomnar verkligen där om hon är trött. . .
en vecka!
Idag firade Gerda en vecka och det var en himla bra dag! Gerda har mest ätit och sovit och varit ganska lätt att ha att göra med. M var hemma och hade ingen fotboll på hela dagen, skönt tycker jag! Så själv kunde jag sitta ute och sola och brände mig nästan. Vi blev bjudna på både lunch och kvällsmat och Gerda var nöjd med sitt första bad. Framåt kvällen lånade Gerdar farmor och farfar vagnen och hon sov snällt medan jag gick en promenad. Så en bra dag, absolut!
en valborgsmässoafton.
Jag har ungefär samma upplevelse av valborgsmässoafton 2016 som jag kanske skulle ha haft om jag varit ute och festat - minnena är lite förvirrade och suddiga liksom. Jag antar att det är som det ska och har att göra med att vi är inprogramerade att glömma allt negativt och smärta och bara vara glada för bebisen - och vilja skaffa fler barn! Men pga glömskan tänkte jag att det kunde vara skojigt att skriva ner det jag faktiskt kommer ihåg! Innan det glöms bort också. Och jag är så glad att jag mitt i min förvirring ändå kom ihåg att be M ta några bilder. Tänk att det redan gått en vecka!
Det här bilden tog jag på fredagen och är ungefär sista magbilden innan Gerda kom. Jag är inte riktigt lika glad som jag ser ut, jag hade haft oregelbundna värkar sen torsdagskvällen och ville att det skulle hända mer. Men nej, inget mer hände, så fredagen ägnade jag mest i soffan med värkappen på telefonen och diverse energivande livsmedel. M var hemma hela dagen och min slav. Han var dock ganska nöjd ändå pga hamburgertallrik till middag. . .
Klockan nio på valborgsmässoafton var vi på förlossningen för kontroll/igångsättning. Jag var så glad att vara där och konstigt pigg fast jag bara sovit några timmar två nätter i rad. CTG visade att jag hade sammandragningar, läkaren förklarade dock att igångsättning kan ta uppemot tre dygn om kroppen är helt omogen för förlossning. Jag bad till gud och jesus och maria. Och hurra, det senaste 1,5 dygnet hemma hade inte varit förgäves! Jag var öppen ett par centimeter och det skulle inte behöva ta tre dygn trodde läkaren. Tack, TACK!
I väntan på ett ledigt rum (babyboom i år!) så gick vi iväg en timma och fikade. Konstig känsla att gå och fika sådär, särskilt ostmacka och delicatoboll. När vi väl fått ett rum tog barnmorskan hål på hinnorna, då var klockan snart tolv. Efter det fick jag lunch (M gick och köpte egen, kanske godare) och gick omkring lite på avdelningen. Efter en stund fick jag värlstimulerande dropp (i en grön nål, jag överlevde det!) och fick snygga sjukhuskläder. Skjortan var lika skön som jag föreställt mig innan, men icke nättrosorna. I och med droppet och CTG fick jag hänga runt sängen mest.
Så fördrev vi tiden en stund. Körde frågequiz på telefonen, temat var "Astrid Lindgrens filmer" så att jag skulle få alla rätt. Jag behövde den boosten liksom. Ny personal kom och jag hade turen att bli omhändertagen av en student, lyxigt därför att hon hade gott om tid för oss. Ganska snart blev värkarna värre, dom höjde droppet var 20:e minut ungefär. Här någonstans blir mitt minne ganska suddigt, för det blev sjukt intensivt och jag började med lustgas. Knappt några andningspauser och däremellan rörde sig bebisen plågsamt mycket i magen. Jag hade en väldigt pigg bebis sa barnmorskorna. . . Jo, tack! När jag fick veta att jag vid det här laget fortfarande bara var öppen typ 4 cm blev jag deprimerad och kände att detta går icke om det ska ta kanske 6 timmar till med samma slags värkar. Jag bestämde mig för att ta en EDA. Jag hade tur och narkosläkaren kom snabbt (jag hade själv ingen tidsuppfattning) och om det hade blivit en pojke hade han fått heta Stefan i andranamn efter honom och inte efter min egen pappa. Så bra fungerade EDAn. Livet och hoppet var tillbaka! Jag fällde tårar av tacksamhet och hade nog läst trosbekännelsen högt om jag hade kunnat den. . .
Lisa efter EDA. Tråkigt att M inte tog någon bild på hur jag såg ut när det var som värst, men kanske samtidigt artigt. . . Han var iallafall lika glad som jag att jag mådde bättre och var mig själv igen! Så glad att han erkände att jag borde få välja namn, hehe! Bebisen somnade också en bra stund, skönt. När jag vilat efter pärsen så blev det upp och hoppa, tror klockan var typ sex på kvällen. Flera timmar ur mitt liv försvann där på eftermiddagen. Jag stod med gåbordet och satt på pilatesboll. Barnmorskan fortsatte höja droppet men nu kände jag knappt värkarna resten av öppningsfasen. Jag drack saft och åt kakor. Jag har aldrig druckit så mycket saft.
Så småningom började värkarna kännas igen när bebisen sjönk längre ner. EDA fungerar bäst under öppningsskedet, men efter vila så kändes det okej med lite smärta igen! Fram med lustgasen! Efter sista gången dom höjde droppet hände något och det blev ganska outhärdligt och ohälsosamt, värkarna försvann aldrig utan fortsatte hela tiden. Det var typ samma känsla som att andas genom ett sugrör. Bebisen gillade inte det heller så dom lugnade ner droppet ett tag. Här någonstans byttes personalen ut igen. Det kändes tråkigt först, men det nya teamet var lika bra och jag fick även nu en duktig student. Jag låg i sängen med lustgasen och babblade på emellan värkarna med barnmorskorna och M tyckte det var pinsamt. Äsch! Smärtan när bebisen ville ut var helt annan än den innan, detta kändes meningsfullt och det fanns hopp om att det snart skulle ta slut.
Och det gjorde det klockan 00:27. Det blev ingen aprilbebis utan en i maj! Hon hade inte bråttom ut i slutet heller så dom fick skynda på henne med droppet igen, eftersom hon mådde bäst av att komma ut i världen. Och till slut kom en alldeles perfekt Gerda med krokiga lilltår! Ingen tecknad bebis utan en riktig levande som skrek. Det var väldigt knäppt att fatta.
När allt efterpyssel var klart fick vi gosa ifred en stund innan dom vägde och mätte (4080 g och 50 cm) och vi fick fika (färgbild krävs). Jag har hört folk som varit lyriska över just det fikat, men jag tvingade mest i mig. Klockan var typ halv fyra eller mer och dessutom kändes äta smörgås lite för prosaiskt just då . . .
Det var visst ganska busy på förlossningen hela natten, men vid 5 fick vi åka upp till BB-hotellet för att sova en stund innan dagen på riktigt började. Frukosten den morgonen smakade riktigt bra!
Dagarna på BB gick mest ut på att äta och sova - både för Gerda och för mamman och pappan! En och annan glass slank ner också, värmen kom ju med Gerda. Amningen visade sig fungera bra ganska fort. Barnmorskan sista morgonen på BB försäkrade att en säng full av bebisspya är ett gott tecken!
Ungefär såhär minns jag det hela! Efteråt är jag väldigt nöjd med hela dagen valborg och Gerdas ankomst! Smärta kan man stå ut med när man får så himla bra hjälp av alla som jobbar på förlossningen. Vi har inte råkat ut för en enda barnmorska som inte är fantastiskt trevlig! Så svar ja, jag kan tänka mig att göra om detta. Dock inte imorgon. . .
vad jag tänkte på.
Tänk att Gerda ligger här nu i moseskorgen (och faktiskt sover just nu!) precis som jag tänkte. Det är ofattbart knäppt faktiskt.
Idag har vi haft en exemplarisk morgon. Hon vaknade till vid halv sju och ville ha ny blöja och mat och efter det slumrade vi en stund till. Jag gick upp och duschade och sen var det dags för amning igen. När hon hade somnat så var jag över henne i babynestet till korgen och kunde äta frukost i lugn och ro! Det var riktigt skönt faktiskt.
Snart tror jag att hon vaknar och det blir trevligt det med!
Tänk att för en vecka sen låg jag hemma med värkar och var småsur för att dom kom så oregelbundet och samtidigt gjorde så himla ont emellanåt. Jag ville bara att dom skulle börja komma typ var fjärde minut så att vi kunde få åka in med gott samvete. Men nej, vi fick allt uthärda till lördagsmorgonen när vi hade tid för igångsättning kl 9.00. Jaja, det var en ganska mysig fredag iallafall. M var hemma hela dagen och åkte till stan och köpte mat x flera och så tittade vi på Friday Night Dinner. Haha, det var inte så skönt att skratta och ha värkar samtidigt. . .
godkänd Gerda!
Idag har vi varit tillbaka på BB i Borås för återbesök och utskrivningssamtal! Det var lite nervöst att ha en tid att passa och komma iväg, men det fick ganska så bra. Själva besöket gick hur bra som helst och det blev ett snabbt besök eftersom allt fungerar så bra med Gerda. Barnmorskan kollade huden och sånt, tog en ny vikt (45 g kvar till födelsevikten!), kollade hur amningen fungerar samt gick egenom förlossningen. Intressant att få se massa kurvor och grejer, mitt minne från förlossningen är ju sisådär sammanhängande :)
Så nu är vi iallafall utskrivna på riktigt! Det känns skönt att allt har fungerat hittills och jag hoppas det fortsätter så, helst i 18 år till :)
första promenaden!
Idag var det dags för den klassiska första barnvagnspromenaden! Våren har ju kommit på riktigt medan vi var på BB med Gerda. Skönt, för vilket pissväder det har varit sista veckorna. Tråkigt, men desto trevligare var barnvagnspromenaden idag! Den gick bra, Gerfda somnade gott. Promenaden blev ganska kort och långsam och M fick köra, jag hade nog med min egen kroppstyngd. Jag kände mig faktiskt lättare och smidigare som 42-veckors-gravid än nu. . . Men det kanske inte är konstigt :)
trångt.
Bebisen har det trångt i magen nu för tiden, så självklart bestämde den sig för att lägga sig tillrätta i ena halvan av min mage. Logiskt och bekvämt, javisst. . .
att tänka på #2
Den andra positiva tanken jag tänker på är att i sommar sitta här nere vid sjön med bebisen som sover (ja, eller ligger snäll och nöjd iallafall) i vagnen medan jag solar och läser bok.
Tankedrömmar måste väl inte vara heeelt realistiska liksom?
att tänka på #1
Jag har hört att det är hälsosamt att ha målbilder och positiva tankar att tänka på medan man väntar och även under förlossningen. Så jag har gått och tänkt på vad det skulle kunna vara. Äsch, det är ju jättesvårt, (iallafall om det ska vara i samma nivå av lycklig tanke som Harry Potter måste tänka för att kunna trolla fram en patronus), men det kanske räcker att tänka på hur mycket trevligare min moseskorg kommer se ut när det ligger en riktig bebis i den?
Det kan jag väl tänka på litegrann?
vänta inte uppe.
Än så länge verkar bebisen trivas fortsatt bra i magen och ger inte tecken ifrån sig att vilja komma ut i världen. Jag hoppas ändå att detta blir sista bilderna på magen. . .
städa.
Idag har jag städryck och har städat som aldrig förr. Det innebär alltså att jag förutom den vanliga städningen har dammsugit alla elementen, skurat ugnen, skrubbat undersidan av handfatet med tandborste och torkat av ganska många lister. Sängkläderna ligger i tvätten. M var en gentleman och hjälpte till kolossalt mycket, han tog ur sängkläderna och plockade upp några småmynt och papper från golvet. Här är jag alltså ironisk, jag tycker nog att han kunde hjälpa till lite mer i mitt nuvarande tillstånd. Men han är sugen på att bebisen ska komma idag, så det var säkert ett strategiskt beslut att låta mig göra det tunga själv.
Nu vilar jag en stund innan jag tänker gå ut och få lite luft i regnet. Sen? Ja, jag kommer säkert på något mer att städa och så ska jag laga falukorv med potatismos.
Det är min dag det och jag tror inte att det kommer något ur min kropp idag heller.
utsikt från mig.
Jag har blivit riktigt morgonseg av att vara ledig och hemma såhär. Idag sov jag snällt till nästan nio, det var skönt men egentligen inte min grej. Jag mår bäst av att gå upp runt klockan åtta, men det är så skönt att snooza kvar när M har försvunnit till jobbet. Dessutom tänker jag att det här med att njuta av att få sova i lugn och ro kommer bli en bristvara i mitt liv från och med snart. Så nej, jag ställer inte väckarklockan precis!
Jag brukar gå upp och äta frukost ganska med en gång (blä, men för att slippa illamåendet) och sen vilar jag mig i fåtöljen efter den pärsen. Typ kollar ett avsnitt Eva oxh Adam eller kanske två och läser bloggar. När det efter någon timme känns som om jag aldrig ska orka resa mig igen brukar jag gå ut en promenad. Och efter den är det snart dags för ett energigivande mellanmål!
Japp, så ser lediga förmiddagar ut hos mig just nu.
vecka 40
Idag är det vecka 40 och det känns ganska sjukt galet. Det var precis igår det var både vecka 20 och vecka 30. På ett sätt känns det som jag varit gravid i hundra år (när jag tänker på september och alla spyorna då) och samtidigt så känns det som jag precis börjat vara gravid. Egentligen har jag bara känt mig riktigt gravid sen typ vecka 30 och när jag gick hem på ledighet. När jag jobbade hann jag inte fundera så mycket på magen och inte stördes jag så mycket av den heller. Jag är väldigt glad att jag mått oförskämt bra nästan hela tiden (ja, minus illamåendet såklart) och jag får ju höra att jag verkar så pigg och inte alls ser "gravid" ut förutom magen. Nej, jag har ju oftast skor på mig bland folk och inte visar jag hur det ser ut när jag ska ta mig i och ur sängen. . .
Jag har väldigt svårt att förstå att jag har en helt färdig bebis i min mage. Som alltså är en riktig bebismänniska och inte en tecknad figur som i min gravidapp. Det känns mycket mer troligt om det faktiskt kommer ut en tecknad bebis och jag kommer nog få en chock om det visar sig vara en av kött och blod och värme. Knäppt!
100 procent lugnt.
Idag har jag tagit det nästan 100 % lugnt hela dagen. Jag skriver nästan för att jag inte hade någon som lagade mat eller renbäddade sängen åt mig. Men det var inte allt för ansträngande och långsamma promenader är rena rama nöjet nu när våren har kommit.
Så vad har jag gjort medan jag har tagit det lugnt? Jo, jag har tittat på en film mitt på dagen (!!), kollat ikapp några program på svtplay och bytt ut den trasiga lampan på toaletten. Jag tror jag kommer köra ungefär samma stil imorgon också, fast jag känner på mig att jag kommer behöva dammsuga. . . Men jag kanske kompenserar det genom att ta fram en matlåda från frysen?
Det är så skönt att ha ingenting kvar på den där måste-göra-listan och bara kunna ta dagen som den kommer. Igår var jag iväg och gjorde dom sista grejerna, nämligen kopplade ur airbagen i framsätet och köpte blöjor. Så nu kan bebisen få komma när den vill, även om jag njuter av dom här sista dagarna. Jag har faktiskt känt mig väldigt bra dom senaste dagarna, jag har sovit jättegott till halv nio och inte alls haft så ont i höfterna. Jaja, jag vet iallafall att M blir glad om bebisen väntar tills efter helgen när han haft sin fotbolls-cup . . .
bebispresent.
Åh vilken fin bebispresent jag fick av Lotta och Mamma! Ett jättefint lektäckte och snuttefiltar. Precis vad jag inte visste att jag ville ha, men blev jätteglad för! Och jag kan inte tänka mig annat än att bebisen kommer vara nöjd och glad varenda minut som hon eller han får ligga här på filten. . . !
bebissängen.
Så här blev det när jag fått i alla skruvar och bäddat bebissängen. Mysigt, även om jag kommer sakna mitt sängbord. Tur att fönsterbrädan inte är så långt bort, jag kan ha telefonen och vattenflaska där kanske.
Sängen är en bedside crib som jag beställde från Jollyroom. Tur att det finns såna små varianter så spjälsängar nu för tiden! Jag har även beställt madrass, täcke, spjälskydd och sängkläder på nätet. Smidigt!
Väggen över sängen ser lite tom ut tycker jag, så jag ska hitta något fint att sätta upp där. Jag kanske till och med gör nya hål i väggen fast vi snart flyttar! He he. På hyllan över sängen får dom viktigaste nattamnings-grejerna stå tänker jag. Vad det är vet jag inte riktigt än, men jag har iallafall köpt ett batteridrivet ljus att ha som nattlampa. Det ska bli spännande att se hur den här hörnan ser ut om en månad eller två! Hela huset förresten. . .
Barnmorskan i East End.
Åh, jag har börjat se om Barnmorskan i East End och det är så bra. Synd bara att det är så få avsnitt i varje säsong, jag vill ju kunna sträckkolla lääänge.
M är dock lite skeptisk till att jag tittar på den serien. Är det verkligen smart att titta på det två veckor innan? frågade han mig. Jag bara höjde på ögonbrynen och sen ba ööh ja? liksom. Detta utspelar sig för över 50 år sen och det gör mig tacksam att jag (förhoppningsvis) slipper få ett lavemang genom en grej av glas (glas!) i samma sekund jag kommer in på BB. Eller slipper föda i ett skjul fullt med fiskar hängandes i taket. Det finns mycket jag kan vara tacksam för!
Kom ihåg det, Lisa.
Pricka av.
Jag försöker härmed pricka av det mesta på-att-göra-listan inför bebisens ankomst. Det är skönt att ha det mesta gjort och slippa tänka på det sen eller få för mig att göra allting samma dag. Sån är jag.
Vad jag har gjort:
- Tvättat alla bebiskläder och filtar. Typ alla, åtminstone.
- Tagit in vagnen
- Virkat klart vagnmobilen
- Satt in babyskyddet i bilen (hoppas det blev rätt!)
- Klippt mig
- Köpt små-nödvändigheter som febertermometer för barn (jag struntar i om vuxna har feber eller inte), salva för såriga bröstvårtor (iih), babyolja, inotyol-salva (favorit från jobbet), alvedon till nyblivna föräldrar osv. . .
- Städat i badrumssskåpet
Vad jag inte har gjort:
- Skruvat ihop bebisens säng
- Skruvat ihop bebisens skötbord
- Köpt blöjor
- Bytt till sommardäck
- Lagt i raggsockor och hårbottenmassagegrejen i min BB-väska.
- Städat skafferiet.
Nu är det jag som tar ett djupt andetag och försöker få allting färdigt inom en sund tid. Tio dagar kanske?
Ps. När jag skriver att "jag har köpt/gjort" så menar jag att jag inte heller har sagt till M att göra det än. Han har säkert själv skrivit en lång lista på saker jag inte sagt åt honom att göra och kommer stå redo i givakt så fort jag yttrar mig om vad jag vill få gjort.
